Nyheter

Bredbandsforums arbetsgrupp Infrastruktur för digitalisering har tillsammans med Byanätsforum tagit fram en checklista som ska ligga till grund för att skapa utförliga förvaltningsplaner för byanäten. Byanätsforum har nu fått ta över checklistan och kommer under hösten att utveckla den ytterligare. – Vi ser att de flesta byanät nu går in i en förvaltningsfas och vi […]

2006 bildades KrsNet i finska Kristinestad cirka 10 mil söder om Vasa. Några år tidigare hade de varit och besökt Tavelsjö Byanät strax norr om Umeå och blivit inspirerade till att dra igång sin verksamhet. KrsNet är ett andelslag, det vill säga samma som en ekonomisk förening och därmed mycket lika våra svenska bredbandsföreningar som

Vara kommun hade delat in landsbygden i 10 områden där fiberföreningar avsågs att bildas av de boende, sedan skulle kommunen äga stamnätet som föreningarna hjälpte till att bygga medan föreningarna bara skulle äga sina områdesnät. Föreningarna fick inte upphandla egen entreprenör till sitt egna fibernät utan det skulle skötas av kommunen. Trots en avgift till

Byanätsforum som drivs genom ett samarbete mellan Hela Sverige Ska Leva, LRF och Coompanion, lämnade i dag in sitt svar på Post- och telestyrelsens (PTS) frågor om framtidens bredbandsstöd. I remissvaret förespråkar vi gemensamt att högre krav ska ställas på aktörer på bredbandsmarknaden att slutföra sina projekt i tid. Risken är annars att utbyggnaden på

Nu finns Fiberhandboken 2.2 – Handbok för Fibernätsföreningar att läsa. Detta är den sjunde upplagan av handboken som är utformad för att vara ett stöd för fibernätsföreningar som har formen ekonomisk förening.

Den 10 oktober arrangerar Byanätsforum tillsammans med landets regionala bredbandskoordinatorer en konferens med regionala träffar som knyts samman med videolänk. – Det jag tycker är mest spännande med det här upplägget är att det blir en kombination av lokalt, regionalt och nationellt, säger Tommy Nilsson från Byanätsforums kansli.

Allt fler bredbandsföreningar börjar intressera sig för att hyra ut svartfiber. Men det gäller att veta vad man ger sig in på innan pengarna kommer till föreningskassan. – Ska man hyra ut svartfiber måste det ske med lönsamhet. Annars blir det på bekostnad av medlemmarna, säger Magnus Andersson från Byanätsforums kansli.

Ett byanät är beroende av en stabil elförsörjning och med det kommer även en kostnad till elbolagen. Men varför inte vända på kuttingen och själva börja producera el och istället få det till en inkomstkälla? – Vi stöttade hembygdsföreningen så att de kunde placera solceller på hembygdsgårdens tak, säger Åke Jansson, ordförande för TKF Fiberförening.

Det finns många paralleller som kan dras mellan hur Sverige elektrifierades på 20- och 30-talet och hur vi fått fiber till bygderna i dagens Sverige. Många elföreningar bildades då och engagerade stora delar av bygden men med tiden blev de färre på grund av sammanslagningar och uppköp. – Vi ser det som en stor fördel

Guifi.net är en satsning i spanska Katalonien för att samla landsbygdsbor och tillsammans med myndigheter bygga bredband på landsbygden där privata aktörer inte ser någon ekonomisk lönsamhet att bygga. – Vi är en stiftelse som jobbar för att främja öppna bredbandsnät den sista milen. Byborna får sedan själva välja om de vill lägga ut arbetet