Frågor & Svar
Frågor om avtal
Är det okej att ett byanät sluter kollektivavtal på längre än 24 månader?
Måste alla lagfarna ägare skriva under ett markupplåtelseavtal?
Ja. Alla som är delägare i fastigheten ska skriva under markupplåtelse.
Är det exempelvis 30 delägare så måste alla skrivs under om inte fullmakt finns för övriga. Att inte hitta alla eller svårt att få kontakt är inte en giltig anledning. Dock är detta utmaningen och en orsak till att det tar lång tid att skriva avtal.
Notera att det är möjligt att använda varianter av kungörelser för att nå alla, dvs det är inte nödvändigt att under alla omständigheter få tag på alla fysiskt.
Vad beträffar ledningsrätt upplyser Lantmäteriet också om att ”enskilda abonnentlinjer” inte behöver inkluderas. Om de dock går över annans mark (annan än personen som ska nyttja ledningen) är det bra om abonnenten tecknar servitutsavtal med aktuell markägare för att säkra att han/hon får ha sin enskilda ledning över annans mark. Ett sådant avtal kan skrivas in hos Inskrivningen (hos Lantmäteriet) så blir det tydligt mot eventuella ny ägare.
Är det tillåtet för ett byanät att skriva ett exklusivitetsavtal med en enskild kommunikationsoperatör? Kan medlemmerna kräva av föreningen att man erbjuder fler lösningar, t ex korttidsavtal, eller fler tjänsteleverantörer, än vad den KO man skrivit avtal med erbjuder?
Det är tillåtet att ha en kommunikationsoperatör med exklusiv rätt att agera som kommunikationsoperatör, så länge stödmottagaren, kommunikationsoperatören eller annan avtalspart ger andra operatörer tillträde till nätet på såväl aktiv som passiv nivå. Det vill säga, nätet måste inte vara öppet på s.k. kommunikationsoperatörsnivå under förutsättning att kommunikationsoperatören dels gör det möjligt för flera tjänsteleverantörer att sälja sina tjänster i det stödfinansierade nätet, dels tillhandahåller tjänster på passiv och aktiv nivå, såsom beskrivits ovan.
Öppenhetsvillkoret är inte ett hinder mot att en stödmottagare, exempelvis en förening, agerar som en inköpsorganisation för sina medlemmar, dvs. ingår avtal om kollektivanslutningar med en (tjänste)leverantör. Sådana kollektivanslutningar bör vara förenliga med öppenhetskravet för stödfinansierade nät under förutsättning att andra operatörer kan beviljas tillträde på aktiv och passiv nivå.
Frågor om bredbandspolitik
Hur är Byanätsforums koppling till PTS?
Tillsammans med LRF var PTS initiativstagare till Byanätsforum. PTS ansvarade också för Byanätsforums kansli under de första åren. Idag är PTS en resursorganisation som även medverkar i Byanätsforums aktiviteter men i övrigt finns ingen formell koppling.
Ger forskningen stöd för att tillgång till bredband ger tillväxt på landsbygden?
Ja. En studie pekar på att bredband gör skillnad, men effekten är mindre än i urbana områden.
http://www.whatworksgrowth.org/policy-reviews/broadband/
Forskning visar också att arbete med bredband på landsbygden ger en rad andra positiva effekter.
Läs gärna Susanne Stenbackas rapport om Byanät.
It & Telekomföretagen visade även i en rapport från juni 2019 att Sverige går miste om 28 000 nya arbetstillfällen och 11,5 miljarder i ytterligare skatteintäkter varje år om inte glesbygden också får tillgång till höga uppkopplingshastigheter.
Läs mer om rapporten ”Snabbt bredband för sysselsättning och tillväxt i hela Sverige”.
Frågor om byanätsforum
Vad är syftet med Byanätsforums arbete?
Målet är att göra det enklare för lokalgrupper att bygga och driva nät av hög kvalitet och att frågor av juridisk, teknisk eller ekonomisk karaktär snabbt kan lösas. Byanätsforum vill även vara en enad röst gentemot beslutsfattare, företag och media.
Vad tillför ni, ni är ju ett nationellt forum?
Byanätsforum kommer aldrig kunna ersätta det lokala ledarskap som krävs för att bygga byanät. Forumet avser istället komplettera regionala och lokala försök att organisera byanäten och ge en nationell plattform åt byanätsfrågorna.
Vilka är knutna till Byanätsforums organisation?
Byanätforum var ett initiativ från regeringens Bredbandsforum. Uppstarten av Byanätsforum fick aktivt stöd från följande aktörer:
- Västra Götalands regionen
- Zitius
- LRF
- Hela Sverige Ska leva
- Coompanion
- Post- och telestyrelsen (PTS)
- Lantmäteriet
- Telenor
- Skanova
- Bynet
- Ip-Only
- Rala
- Nexans
- Riksförbundet Enskilda vägar
2018 togs ansvaret över av Hela Sverige ska leva, Coompanion och LRF. PTS och Bredbandsforum blev kvar som resursorganisationer utan beslutanderätt.
2021 bildades Byanätsforum ideell förening som drivs av dess medlemmar i samarbete med Coompanion, Hela Sverige ska leva, LRF och Stadsnätsföreningen. Som stöd till styrelsen finns resurspersoner från PTS och Bredbandsforum.
Hur ser ni på regionala och lokala initiativ?
Byanätsforum kompletterar regionala och lokala initiativ för att organisera byanäten och söker också samarbete med dessa.
När elnäten byggdes ut på landsbygden så gjorde ”elföreningar” jobbet på samma sätt som fiberföreningar idag bygger nät. Fanns det någon motsvarighet till Byanätsforum då där erfarenheter kunde delas?
Ja, föreningarna slöt sig samman i olika konstellationer, bland annat ”Riksföreningen för landsbygdens elektrifiering”. Samma behov då som nu. http://runeberg.org/nfcr/0019.html
Frågor om byggnation
Inom ramen för ett område där en fiberförening bygger ett nät finns boenden som inte vill ansluta sina fastigheter. Sannolikt kommer de dock att ändra sig när det gått ett par år. Hur hanteras efteranslutningar i ett projekt som fått bredbandsstöd?
De föreningar som får stöd för ett specifikt område ska säkerställa att alla fastigheter med boenden kan anslutas. Detta innebär att även om boenden tackar nej så ska det förberedas så att fastigheterna kan anslutas vid ett senare tillfälle, ex genom tillräckligt utrymme i noder och tillräckligt dimensionerad kanalisation. Det finns även exempel där föreningarna gjort kompletta förberedelser med såväl kanalisation som fiber till tomtgränsen. Sistnämnda är dock inget krav för att få stöd.
Efteranslutning innebär alltid en merkostnad. Vanligtvis hanteras denna genom att de som vill efteransluta sig får betala den ursprungliga anslutningsavgiften plus ett tillägg för att täcka de merkostnader som uppstår.
Är det krav att näten ska dokumenteras för att få bredbandsstöd och finns det exempel på hur dokumentationen ska se ut?
Ja, näten ska besiktigas och dokumenteras för att få bredbandsstöd.
Enligt PTS villkor för bredbandsstöd ska näten dokumenteras och besiktigas enligt föreskrifterna för Robust fiber.
Vad är ett rimligt pris för en fastighet som önskar flera anslutningar?
Det finns flera olika modeller för att hantera en situation där en fastighet som ingår i ett byanät önskar fler än en anslutning (exempelvis på grund av att det finns flera byggnader som behöver anslutas). Vi rekommenderar att fastighetens ägare får betala fullpris för en anslutning och priset för de extra anslutningarna bör vara i relation till att upprätta dem.
Vad betyder PTS driftsföreskrifter för bredbandsföreningarna?
Föreskrifterna omfattar endast aktörer som ”tillhandahåller ett allmänt kommunikationsnät” och är anmälningspliktiga. Generellt sett är byalag inte det.
Men OM ett byalag skulle anses tillhandahålla ett allmänt kommunikationsnät så omfattas de av vissa krav i föreskrifterna (1-14 §§).
Det är (sammanfattat) krav på:
- Övergripande driftsäkerhetsarbete, krav utpekade ansvariga för säkerhetsarbetet och dokumenterade rutiner etc.
- Dokumentation av samtliga tillgångar och förbindelser
- Genomförande av riskanalyser för dokumenterade tillgångar och förbindelser
- Genomförande av konsekvensanalys (om kritiska delar av verksamheten skulle bortfall)
- Incidenthantering
- Kontinuitetsplanering
- Åtgärder efter riskbedömning
- Åtgärder relaterade till intrång och annan yttre påverkan
- Åtgärder för att hantera väderrelaterade hot
- Åtgärder för att hantera planerade förändringar
- Åtgärder avseende åtkomst och behörighet
- Beredskap att reagera på larm
De som tillhandahåller enbart nät omfattas inte av de konkreta kraven på reservkraft och redundans (gäller bara tjänstetillhandahållare och KOs). Dock ska alla som omfattas av föreskrifterna genomföra riskanalyser och sedan vidta de skyddsåtgärder som är nödvändiga för att hantera riskerna (t.ex. risken för strömavbrott).
Behövs tillstånd för att dra bredband genom en väg som Trafikverket äger?
Ja. Tillstånd krävs enligt 44 § väglagen (1971:948).
Ansökan görs direkt till Trafikverket: https://www.trafikverket.se/tjanster/ansok-om/tillstand/Ansok-om-ledningsarenden-inom-vagomradet/
För att få starta arbetet på ”vägverkets” vägar krävs en TA-plan som är godkänd av Trafikverket.
Vad måste man ta hänsyn till i Plan- och Bygglagen samt vad står det i Jordabalken?
Fornlämningar, biotopskyddade områden och sjöar och vattendrag är viktiga saker som kan skadas allvarligt vid felgrävning varför tillstånd krävs. Ni måste kontakta er länsstyrelse för att få information om blanketter och tillvägagångssätt. Det ser lite olika ut från länsstyrelse till länsstyrelse. I t.ex. Västra Götaland har man försökt att ensa denna procedur.
Andra tillstånd kan röra:
– Om man vill gräva i, eller trycka ledningar genom vägar eller om ni vill gå över en bro med er ledning så ska ni ansöka om tillstånd för detta hos Trafikverket, om Trafikverket är ägare till vägen/bron.
– För att kunna gräva på andras mark behöver ni ha markavtal med berörd markägare eller fastighet. Tänk på att det är bättre att avtalet följer en fastighet än en fastighetsägare för att inte drabbas av att en ägare ändrar sig eller en ev. ny ägare till en mark inte vill ha en ledning på marken. Lantmäteriet kan också ge stöd och råd till vad man som fiberförening behöver tänka på. Det kan gälla ledningsrätt och/eller bildandet av en gemensamhetsanläggning.
– I vissa fall kan det krävas tillstånd från kommunen, exempelvis om ni ska gräva i ett planlagt område eller sätta upp en byggnad (bygglov). Ta därför alltid kontakt med kommunen innan ni börjar gräva.
Vad gäller Boverket och PBL så har Boverket tagit fram information som återfinns här: http://www.boverket.se/…/elektroniska-kommunikationer…/ Den informationen vänder sig dock främst till kommuner och länsstyrelser samt operatörer. Se även vår sida ”Genomför byggnationen”.
Vad är Robust fiber?
Robust fiber är anvisningar och rekommendationer som företrädare för branschen och myndigheter tillsammans tagit fram och som beskriver de minimikrav som ska gälla när man planerar, projekterar, förlägger, dokumenterar och besiktar fibernät. Byanätsforum rekommenderar alla byanät att följa dessa riktlinjer. Läs mer om Robust fiber och anvisningarna här: https://robustfiber.se/
Frågor om ekonomi
Strider det mot kommunallagen att ge borgen för byggnadskreditiv som en fiberförening kan behöva för att klara likviditeten?
Det finns kommuner som gått in som borgenärer. Detta indikerar att de kommunerna gjort bedömningen att kommunallagen inte förbjuder kommuner att gå in som borgenärer.
Vi har blivit erbjudna att lägga fiber i en samförläggning med ett elnätsföretag, vad är rimligt att betala för det?
Det går inte ge några riktpriser. Vi har hört om allt från 25 kr metern till 90 kr metern. Prisskillnader beror förmodligen till stora delar på förutsättningarna att gräva. Det bästa är nog att jämföra med vad det skulle kosta att anlita egna entreprenörer.
Vad är en rimlig kostnad för att upprätta en fiberanslutning?
Det varierar. Över tiden har vi sett att medlemmarnas samlade finansiering till föreningen, genom medlemsinsatser och anslutningsavgifter, normalt har varierat mellan 15 000 kr och 30 000 kr per anslutning.
PTS har gjort en bedömning att ”skälig” betalning per anslutning kan variera från 10 000 kr upp till 40 000 kr.
Finns det sätt att minska dyra abonnemangskostnader för el i ett byanät?
El är nödvändigt för ett byanät och fiberföreningar kan hamna i en situation där de får betala ett relativt högt pris för el. Abonnemangsavgiften blir hög trots en låg förbrukning. Det finns exempel där fiberföreningar
1.Jämförts med kunder som har 35 gånger så hög förbrukning!
2. Skulle klarat sig med 10 amp eller kanske även 6 amp som mätarsäkring, men det är inte möjligt då produkten inte erbjuds .
Ett sätt att hantera ovanstående är att försöka hitta plats för nod i anslutning till exempelvis en bygdegård eller alternativt dela abonnemangskostnaden med andra nyttigheter exempelvis den lokala vägbelysningsförening.
Se även denna mall för elavtal mellan fiberförening och bygdegårdsförening
Hur bedriver en ekonomisk förening handel inom föreningen och hur blir det med momsen?
En ekonomisk förening ska i huvudsak bedriva en ekonomisk verksamhet med sina medlemmar. Fibernätsföreningar, som ekonomiska föreningar, gör normalt detta genom att ta betalt av medlemmarna för upprättade anslutningar (anslutningsavgifter) och att de använder föreningens nät (nätavgifter). Upplåtelse av nät är momspliktig verksamhet. Någon annan verksamhet behöver föreningen inte ha. En del föreningar säljer också kommunikationstjänster och bredbandstjänster till sina medlemmar genom avtal med operatörer/leverantörer.
Se illustration i Handbok för fiberföreningar (finns under ”Mallar”)
Föreningen har varit igång i 10 år och har mer pengar än vi behöver på bankkontot, kan vi låta bli att ta ut nätavgifter eller göra en vinstutdelning för att ge tillbaks till medlemmarna?
Att föreningen med tiden fått en god likviditet behöver inte innebära att föreningen gjort några särskilt stora vinster (byggt upp fritt eget kapital). Det positiva kassaflödet beror vanligen på att föreningen tagit ut en avgift som motsvarar föreningens årliga kostnader inklusive avskrivningar. Vilket är helt korrekt att göra. Det lämpligaste sättet att betala tillbaks en del till medlemmarna är då att sänka beslutad nivå på medlemsinsatserna (om föreningens stadgar tillåter en flexibel nivå) och återbetala vad föreningen inte längre anses behöva ha på banken.
Har markägaren rätt till ersättning vid nedgrävning av bredbandskabel?
Ja, en bredbandskabel ger markägaren samma lagliga rätt till ersättning som vid intrång från exempelvis en elledning eller avloppsrör. Det är alltid markägaren som bestämmer om ersättning ska betalas för ett bredbandsintrång eller inte.
Vad gäller angående bokföring och årsredovisning för ekonomiska föreningar?
Ekonomiska föreningar omfattas av Bokföringslagen och Årsredovisningslagen.
I mindre ekonomiska föreningar (vilket de flesta fiberföreningar är) behöver inte årsredovisning skickas in till Bolagsverket. Men kopior ska hållas tillgängliga hos föreningen för alla som är intresserade senast från en månad efter det att föreningsstämman fastställde balansräkningen och resultaträkningen.
Hur funkar det med avskrivningar?
Avskrivningar används för att kunna ge en rättvisande bild över värdet på anläggningstillgångar och fördela anläggningens anskaffningskostnader över tiden som den används (värdeminskning/förbrukning).
Årsredovisningslagen anger att: ”Anläggningstillgångar med begränsad nyttjandeperiod ska skrivas av systematiskt över denna period”.
Skatteverket anger på sin hemsida följande riktlinjer:
Avskrivningar
Fibernätet, inklusive grävning och nedläggning, ska bokföras som en anläggningstillgång. Redovisningsmässigt ska avskrivning påbörjas när anläggningen tas i bruk. Avskrivningen i redovisningen ska göras systematiskt över nyttjandeperioden.
Skattemässigt är fibernätet ett inventarium och avskrivning ska göras enligt reglerna om räkenskapsenlig avskrivning eller restvärdesavskrivning. De skattemässiga reglerna reglerar till vilket belopp avskrivningarna maximalt får uppgå till. Om reglerna om räkenskapsenlig avskrivning används ställer det vissa krav på bokföringen:
- Föreningen måste ha ordnad bokföring som avslutas med årsbokslut, det vill säga med resultat- och balansräkning.
- Värdeminskningsavdraget ska motsvara avskrivningen i bokslutet.
I annat fall får man tillämpa reglerna om restvärdesavskrivning.
Om föreningen har fått ett näringsbidrag för investeringen ska avskrivningsunderlaget minskas med bidraget.
I bredbandsföreningar är det vanligt att fibernät och kanalisation skrivs av på 20-25 år (4 till 5% per år) och att teknisk utrustning skrivs av på 5 år (20% per år).
Den årliga avskrivningen redovisas som kostnad i resultaträkningen.
Kan man ha olika insatser för olika medlemmar?
Om den obligatoriska insatsen ska vara olika för olika medlemmar (differentierade insatser) måste grunderna för detta tydligt och sakligt framgå av stadgarna. En vanligt förekommande differentiering är att en medlem ska delta med en insats per ansluten fastighet.
Om stadgarna anger att en insats ska vara mellan 1 000 kr och 30 000 kr och att styrelsen däremellan får besluta om ett belopp, innebär inte att styrelsen kan besluta att en medlem ska betala ett visst belopp och en annan medlem ska betala ett annat belopp. Det beloppet som styrelsen beslutar att insatsen ska vara kommer alltså att gälla alla medlemmar, om inte något annat är angivet i stadgarna.
Kommunen vill hyra svartfiber av föreningen, hur mycket ska vi ta betalt?
Vad vi hört så finns det mycket varierande priser på uthyrning av svartfiber. En lämplig tumregel är att föreningen räknar på vad det kostar föreningen att äga den delen av anläggning, dvs vad är de förväntade kostnaderna för avskrivningar, försäkring, underhåll, administration mm. Den årliga kostnaden för den delen av nätet motsvarar vad föreningen minst ska ha per år. Det högsta priset är vad kommunen är beredd att betala. I kalkylen bör man även ta hänsyn till hur lång bindningstid kontraktet har. Affären som helhet ska helst gått ihop när kontraktstiden är slut. Om föreningen gör förluster så drabbar det i slutänden medlemmarna.
Vad är gottgörelse i ekonomisk förening?
Eftersom att en ekonomisk förening i sig inte har något eget vinstintresse, utan oftast drivs till ett självkostnadspris, finns möjligheten att besluta om återbäring. Om föreningen går med vinst beror det således förmodligen på att medlemmarna betalt lite för mycket i avgifter. Föreningen kan då kompensera medlemmarna genom att de får tillbaks en del av vad de betalat. En sådan gottgörelse görs alltid i förhållande till medlems handel med föreningen. Gottgörelsen ska grundas på verksamhetens resultat fast utan att ha räknats in i det redovisade årsresultatet. Mer om gottgörelse finns i 14 kap. EFL.
Skatteverket beskriver gottgörelsen såhär: https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2021.15/329573.html#h-Vad-ar-gottgorelse
Frågor om försäkringar
Går det som byanät att teckna en försäkring?
Ja. Under byggnationsprocessen erbjuder Hela Sverige ska leva en försäkring som ger ett bra skydd. Mer information finns hos Hela Sverige leva.
När bredbandsnätet är färdigställt är det viktigt att teckna en försäkring som skyddar anläggningen mot exempelvis stormskador. Försäkringen bör innehålla skydd för egendom, hyresförlust, ansvar (för föreningen och för styrelsen), rättsskydd, förmögenhetsbrott etc.
Fibersamverkan.se har en specialanpassad försäkring med specifika fördelar. En försäkring som fyller de behov som uppstår för medlemsföreningarna i Fibersamverkan.se.
Frågor om förvaltningsfasen
Är byanät anmälningspliktiga till PTS?
Operatörer och andra ägare av elektroniska kommunikationsnät ska under vissa förutsättningar anmäla sig till Post- och telestyrelsen (PTS), enligt lagen om elektronisk kommunikation. Anmälningsplikten ger PTS en bra överblick över marknaden och möjlighet att ta fram till exempel marknadsstatistik och är en viktig informationskälla för PTS årliga bredbandskartläggning. Med anmälningsplikten följer även en skyldighet att betala en avgift. Avgifterna från större operatörer finansierar en stor del av PTS verksamhet men för små nätägare som omsätter mindre än 5 000 000 kr uppgår avgiften till 1 000 kr/år.
Flertalet fiberföreningar har ingen anmälningsplikt då deras nät inte anses vara ett ”allmänt kommunikationsnät”. PTS har gjort följande bedömning gällande fiberföreningar:
Nät som har anlagts för eget bruk av en fiberförenings medlemmar bör i de flesta fall inte heller vara allmänna. Samma bedömning bör gälla även om fiberföreningen säljer någon enstaka anslutning till en icke-medlem. En förening som i stort sett endast levererar till sina egna medlemmar bör därmed inte anses inneha ett allmänt kommunikationsnät. Om en fiberförening däremot expanderar och vänder sig till en större krets än medlemmarna, måste en bedömning göras i det enskilda fallet.
Läs mer om anmälningsplikt på: http://pts.se/sv/Bransch/Telefoni/Anmalningsplikt/
Hur skall ett byanät behandla en medlem (i egenskap av en ekonomisk förening) som begär utträde. Skall föreningen betala tillbaka det som medlemmen betalat till föreningen minus avskrivning. Eller skall föreningen behålla det inom föreningen? (Denna ansökan på utträde kan t.ex. bero på försäljning av fastighet, ekonomiskt obestånd osv.)
Titta först efter vad som står i stadgar angående uppsägning av medlemskap och återbetalning av insatser. Finns inte svaret där kan kap 10 i lagen om ekonomiska föreningar ge vägledning. Lagen gäller om inget annat står skrivet i stadgarna.
Notera två saker:
- avskrivningarna påverkar inte insatsåterbetalningar.
- om medlem säljer sin fastighet och inte längre vill vara med kan den sälja sina insatser till nya ägaren. Nya ägaren kan då inom 6 månader ansöka om medlemskap i den gamles ställe. Då sker ingen utbetalning via föreningen, utan bara en omföring till ny medlem. Ett försäljningsbevis bör då finnas med som underlag.
Finns det mallar för medlemsansökan (i en fiberförening) som kan användas exempelvis vid ägarbyte av enskilda fastigheter?
När fastigheter som ingår i ett byanät byter ägare behöver nya avtal skrivas med de nya ägarna (såvida inte ledningsrätt finnes). Exempel på hur avtalsmallar kan se ut finns redovisade i ”Fiberföreningshandboken” och även att tillgå på sidan ”Mallar”.
Finns det ett lägsta krav på hur många medlemmar som måste delta vid en föreningsstämma?
En föreningsstämma ska alltid ha en fysisk plats dit medlemmar kan och får komma. Platsen ska anges i kallelsen. Men om styrelsen anser att det finns tillräckligt säker och funktionell teknik för att medlemmar ska kunna delta via till exempel videolänk, kan även sådant deltagande erbjudas som komplement i kallelsen. Vid stämmans genomförande är det sedan stämmoordförandes uppgift att tillse så deltagande och röstning kan ske på ett betryggande sätt.
Med anledning av Corona-pandemin införde riksdagen en tillfällig lag där styrelsen har möjlighet att besluta att stämman inte ska ha en fysisk plats. Läs mer om denna tillfälliga lag här:
Kan medlemmar delta på en föreningsstämma via digital teknik?
En föreningsstämma ska alltid ha en fysisk plats dit medlemmar kan och får komma. Platsen ska anges i kallelsen. Men om styrelsen anser att det finns tillräckligt säker och funktionell teknik för att medlemmar ska kunna delta via till exempel videolänk, kan även sådant deltagande erbjudas som komplement i kallelsen. Vid stämmans genomförande är det sedan stämmoordförandes uppgift att tillse så deltagande och röstning kan ske på ett betryggande sätt.
Om det endast är styrelsen som deltar på en årsstämma, hur kan de då beviljas ansvarsfrihet?
En styrelseledamot får inte rösta i fråga om sitt eget ansvar. Men den får i egenskap av medlem på stämma rösta i fråga om andra ledamöters ansvar. Så om det endast är medlemmar, som också är styrelseledamöter på en årsstämma, bör stämmoordförande ställa frågan om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna var och en för sig. Så att medlem/ledamot kan rösta angående övrigas ansvar men inte sin egen.
Kan en styrelseledamot på egen begäran avgå som ledamot under pågående mandatperiod?
Ja, svaret är reglerat i lagen om ekonomiska föreningar, se 7 kap. 14§.
Om styrelsen efter ett sådant avhopp inte är beslutsföra, enligt lag eller stadgar, ska de normalt kalla till en extra stämma för fyllnadsval. Men om det är så att styrelsen är beslutsföra, trots avhopp, så kan de låta valet vänta till nästa årsstämma, se 7 kap. 15§.
Får man välja andra än medlemmar till styrelsen?
Huvudregel är att styrelsen väljs bland medlemmarna, men om stadgarna särskilt tillåter det, får andra väljas. Se 7 kap. 7§. Lagen om ekonomiska föreningar.
Måste man alltid göra ändringsanmälningar hos Bolagsverket om styrelsens sammansättning ändras?
Ja, och det har numera blivit allt mer viktigt. Tidigare var det så att en styrelseledamot tillträdde i samband med att den blev vald (till exempel på årsstämman) och avgick då den blev avsatt eller själv sade upp sig. Numera får tillträdet och avgången verkan först när anmälan skickats till Bolagsverket. Så om en förening inte gör ändringsanmälan till Bolagsverket vid byte av ledamöter, kommer fel personer vara ansvariga för verksamheten och de som tror sig sitta i styrelsen kan inte ta giltiga beslut.
Får man välja en medlem som revisor?
Ja, men personen får inte vara i en beroendeställning till föreningen, utöver vad som normalt sammanfaller med medlemskapet. Revisorn får inte heller vara nära anhörig till styrelsens ledamöter eller arbeta med föreningens ekonomiska förvaltning med mera. Se lagens bestämmelser om jäv för revisorer i 8 kap. 19§, lagen om ekonomiska föreningar.
Vad gäller angående medlemsförteckning?
Styrelsen har ett strikt ansvar i att föra en korrekt medlemsförteckning. Hur medlemsförteckningen ska föras och handhas regleras tydligt av lagen om ekonomiska föreningar, Se kap 5 i lagen. Att inte föra en medlemsförteckning enligt lagen är straffbart, se 22 kap. 1§ första punkten i lagen om ekonomiska föreningar.
Hur får en fiberförening samla in personuppgifter?
Byanätsforum har tagit fram en vägledning angående legala grunder för att samla in personuppgifter och vad som gäller enligt GDPR. Besök vår sida med mallar där vägledningen kan laddas ned.
Kan man utesluta en medlem?
Lagen om ekonomiska föreningar innehåller bestämmelser om uteslutning, se 4 kap. 8§.
Lagen anger tre grunder för uteslutning. Den första grunden är om medlem grovt åsidosatt sina skyldigheter mot föreningen. Anledningen till att begreppet ”grovt” anges är att en uteslutning inte ska kunna göras på enstaka mindre förseelser. Vad som är grovt ska ses från fall till fall, men det bör vara något som skadar föreningen. Det kan vara en enstaka stor händelse eller en rad med återkommande förseelser. Förseelserna ska även vara i relation till medlemskapet som sådant. Att medlem till exempel inte betalar sina nätavgifter i egenskap av konsument är i första hand inte ett brott mot medlemskapet utan snarare ett brott mot avtalet gällande föreningen och medlemmens affärsrelation, men kan på sikt bli en grund för uteslutning om en affärsrelation inte kan upprätthållas.
Den andra grunden för uteslutning är om medlemmen inte längre deltar i föreningens verksamhet. Det skulle till exempel kunna vara vid en situation där en medlem flyttat från orten och på så vis inte kan delta i föreningens verksamhet. Ett kortvarigt uppehåll från deltagandet är inte en giltigt grund för uteslutning.
Den tredje grunden som lagen anger är om medlem inte längre uppfyller de krav som anges för medlemskapet. Ett sådant exempel kan vara att det i stadgarna står att medlem ska äga en fastighet inom föreningens verksamhetsområde för att kunna antas som medlem. Om medlem vid antagandet ägde en sådan fastighet men inte längre gör det, skulle den kunna uteslutas på denna grund.
Uteslutningar får inte ske på andra än de tre grunder lagen anger.
Ett beslut om uteslutning fattas av föreningsstämman, om inte något annat har bestämts i stadgarna.
En medlem har rätt att få ett beslut om uteslutning prövat hos domstol. Därför är det viktigt att föreningen har en dokumenterad grund för sitt beslut om uteslutning. Det är föreningen som har bevisbördan.
Det är svårt att hitta kandidater till styrelsen, kan en ekonomisk förening vara utan styrelse?
Nej, en förening kan inte vara utan styrelse. Lagen kräver att det är minst tre ledamöter (stadgarna kan kräva mer). Om föreningen inte har utsett och registrerat en behörig styrelse ska Bolagsverket tvångslikvidera föreningen. Se 17 kap. 11 §, EFL
Hur bör styrelsen agera om en medlem avlider?
Styrelsen bör informera dödsboet om den insats/andel medlemmen hade i föreningen. Att den som ärver andelen och kommer att äga fastigheten har rätt att efter ansökan bli medlem i den avlidnes ställe. Om arvtagare avser sälja fastigheten kan styrelsen då informera om att andelen kan överlåtas till ny fastighetsägare, eller att insats återbetalas till arvtagare och ny fastighetsägare senare ansöker om medlemskap och betalar en egen insats.
Mer info gällande bodelning, arv och testamente finns i kap 4. 4§, EFL
Frågor om nyttan med bredband
Höjer fiberbaserat bredband priset på en fastighet?
Officiell mäklarstatisitk saknas som verifierar att fiber ger fastigheten ett högre värde. Det finns dock gott om anekdotiska bevis för att så är fallet. Magnus Mattiason registrerad fastighetsmäklarare och verksam vid SkandiaMäklarna har också på direkt fråga från en fiberförening valt att ge följande svar:
I min roll som mäklare sedan 20 år tillbaka så kan jag nog inte överdriva för mycket när jag säger att en villa med fiberinstallation är betydligt mer efterfrågad än om den inte har motsvarande investering. Du nämnde att det preliminärt skulle kunna kosta kring 10-20 tusen kronor. Jag skulle säga att värdet på varje bostad ökar med MINST den summan från dag ett efter installationen.
Och precis motsatt effekt fås på de fastigheter som väljer att inte installera fiber – köpare vid kommande försäljningar kommer att fråga ” jag har hört att det finns fiber i området, har man installerat detta?” Är svaret då nej så drar det ner värdet på bostaden med, enligt min bedömning, avsevärt mycket mer än själva installationskostnaden. Vi har redan sett flera sådana negativa reaktioner… där vissa ägare inte insett fördelarna med fiberinstallationen.
Jag tänkte att jag skriver detta som ett förtydligande till vårt samtal, tidigare idag. I framtiden så kan det bli lite av ett dilemma vid kommande försäljningar, där vi har ”oturen” att få sälja en bostad åt någon som inte har anslutit fiber – jag tror det vore att skjuta sig lite i foten om man missar chansen från start liksom.