Föreningen kommer behöva en mängd olika avtal.
Avtal med medlemmarna
Att en person antas som medlem är i sig att betrakta som ett avtal, man kan säga att medlemmen ansluter sig till det kollektiva avtalet, stadgarna, och får därmed vissa rättigheter och skyldigheter i egenskap av medlem. Därför är det viktigt att person som ansöker om medlemskap också tagit del av föreningens stadgar. Ladda gärna ned ”Exempel – Ansökan om medlemskap”.
Medlem som önskar ansluta en eller flera fastigheter till föreningens nät bör även ingå avtal med föreningen angående anslutningarna och de eventuella övriga tjänster som föreningen tillhandahåller. Ladda gärna ned ”Exempel – Avtal om anslutning före byggnation” och ”Exempel – Avtal om anslutning efter byggnation”.
Avtal med markägare
För att föreningen ska kunna bygga sin anläggning behöver den tillgång till att nyttja andras mark. Mark kan upplåtas som nyttjanderätt enligt avtal eller genom ledningsrätt. En rekommendation kan vara att börja med nyttjanderätt (avtal) och när byggnationen sedan är färdig, med avtalen som grund omvandla detta till ledningsrätt. Ett annat alternativ är också att registrera avtalen. Du kan läsa mer om nyttjanderätt och ledningsrätt på Lantmäteriets webbplats där de även har en sida med jämförelser.
Relationen till markägarna är bland det viktigaste att tänka på vid ett fiberprojekt. Ett bra avtal är grunden för att reglera vad som gäller både före, under och efter bygget, för såväl markägare som nätägare.
Byanätsform har tagit fram ett markupplåtelseavtal för fibernätsbyggande. Ladda gärna ned:
Byanätsforums markavtal som wordfil
Byanätsforums markavtal som pdf
Det är en uppdaterad version mot tidigare avtal som bland annat inkluderar hänvisning till Robust Fiber, som är en branschstandard för fibernätsbygge. Byanätsforum rekommenderar att detta avtal används vid markupplåtelse. Avtalet har tagits fram i samarbete med LRF Konsult och Föreningsjuristen.
Markersättning
En bredbandskabel ger markägaren samma lagliga rätt till ersättning som vid intrång från exempelvis en elledning eller avloppsrör. Det är alltid markägaren som bestämmer om ersättning ska betalas för ett bredbandsintrång eller inte.
Ersättningsnivån förhandlas mellan nätägaren och markägaren. Det finns inga bestämda ersättningsnivåer för intrång vid bredbandsutbyggnad, det varierar från fall till fall. Till detta kan ersättning för skador på grödor, skog och mark tillkomma.
Avtal med byggentreprenörer
Föreningen behöver ta in offerter för grävning och förläggning av kanalisation, installation av fiberanläggningen samt offerter från leverantörer av material.
En anbudsförfrågan kan utformas på olika sätt. För att underlätta har ”Länssamverkan Bredband”, en samarbetsorganisation för länsstyrelser, tagit fram exempel på mallar för upphandling av olika moment. Ladda gärna ned mallarna på vår sida för mallar. Var noga med att underlagen följer branschstandarden Robust fiber.
Avtal med kommunikationsoperatörer och tjänsteleverantörer med flera
Beroende på föreningens affärsupplägg och hur verksamheten ska bedrivas kan det behövas avtal med de stamnätsägare och i förekommande fall operatörer som föreningens nät ska anslutas till. Det kan även vara lämpligt att skaffa ett avtal med en kommunikationsoperatör angående den tekniska driften av nätet. Ladda gärna ned ”Exempel – Avtal om drift och underhåll”.
Det händer att vissa föreningar även gör avtal med tjänsteleverantörer, det vill säga upprättar någon form av paket-avtal angående rabatterade tjänster till medlemmarna. Notera då att återförsäljning av bredbandstjänster till privatpersoner omfattas av konsumentskyddsregler, när det exempelvis gäller bindningstider med mera.