Byanätsforum som drivs genom ett samarbete mellan Hela Sverige Ska Leva, LRF och Coompanion, lämnade i dag in sitt svar på Post- och telestyrelsens (PTS) frågor om framtidens bredbandsstöd. I remissvaret förespråkar vi gemensamt att högre krav ska ställas på aktörer på bredbandsmarknaden att slutföra sina projekt i tid. Risken är annars att utbyggnaden på …
Nu finns Fiberhandboken 2.2 – Handbok för Fibernätsföreningar att läsa. Detta är den sjunde upplagan av handboken som är utformad för att vara ett stöd för fibernätsföreningar som har formen ekonomisk förening.
Den 10 oktober arrangerar Byanätsforum tillsammans med landets regionala bredbandskoordinatorer en konferens med regionala träffar som knyts samman med videolänk. – Det jag tycker är mest spännande med det här upplägget är att det blir en kombination av lokalt, regionalt och nationellt, säger Tommy Nilsson från Byanätsforums kansli.
Allt fler bredbandsföreningar börjar intressera sig för att hyra ut svartfiber. Men det gäller att veta vad man ger sig in på innan pengarna kommer till föreningskassan. – Ska man hyra ut svartfiber måste det ske med lönsamhet. Annars blir det på bekostnad av medlemmarna, säger Magnus Andersson från Byanätsforums kansli.
Ett byanät är beroende av en stabil elförsörjning och med det kommer även en kostnad till elbolagen. Men varför inte vända på kuttingen och själva börja producera el och istället få det till en inkomstkälla? – Vi stöttade hembygdsföreningen så att de kunde placera solceller på hembygdsgårdens tak, säger Åke Jansson, ordförande för TKF Fiberförening.
Det finns många paralleller som kan dras mellan hur Sverige elektrifierades på 20- och 30-talet och hur vi fått fiber till bygderna i dagens Sverige. Många elföreningar bildades då och engagerade stora delar av bygden men med tiden blev de färre på grund av sammanslagningar och uppköp. – Vi ser det som en stor fördel …
Guifi.net är en satsning i spanska Katalonien för att samla landsbygdsbor och tillsammans med myndigheter bygga bredband på landsbygden där privata aktörer inte ser någon ekonomisk lönsamhet att bygga. – Vi är en stiftelse som jobbar för att främja öppna bredbandsnät den sista milen. Byborna får sedan själva välja om de vill lägga ut arbetet …
Att driva en fiberförening kan liknas vid att driva ett aktiebolag med några miljoner i investeringsbudget. Det krävs kompetens och kapacitet att leda, organisera, sköta ekonomin och engagera människor. Forshällabygden fibers styrelsearbete leddes redan från början med en metod som skapar en kultur för engagemang och samarbete, Genuine Contact Program. Metoden innebär att ledamöterna blir …
Eva Andersson från Bro på norra Gotland är ordförande för Bredband Bro ekonomisk förening och brinner för pedagogik och lärande. Hon ser många möjligheter nu när landsbygden digitaliseras allt mer och att bredbandsföreningarna har en viktig roll. – Kunskap och digitalisering är vad jag jobbar med i mitt företag. En ekonomisk förening kan också jobba …
Ett sätt att utveckla föreningens verksamhet är att föreningen beslutar sig för att även bygga i grannbyn. På så sätt får man samtidigt ett bredare kundunderlag och med det blir det lättare att förhandla med tjänsteleverantörer. – En förening blir bara starkare av att få fler medlemmar, säger Sören Åkerblom som är kassör i Vall-Hogrän-Mästerby …
