Extra inkomst med svartfiber.

Allt fler bredbandsföreningar börjar intressera sig för att hyra ut svartfiber. Men det gäller att veta vad man ger sig in på innan pengarna kommer till föreningskassan.
– Ska man hyra ut svartfiber måste det ske med lönsamhet. Annars blir det på bekostnad av medlemmarna, säger Magnus Andersson från Byanätsforums kansli.

Efter att vi hade en byggboom som först nu börjar dala ut när det gäller nyetableringen av byanät så börjar många bredbandsföreningar titta på hur de skulle kunna få in mer pengar till medlemmarna i den ekonomiska föreningen eller bygdebolaget beroende på hur man organiserat sig. Att hyra ut så kallad svartfiber till operatörer, energibolag, kommuner eller andra typer av kunder är ett av sätten. Det är samtidigt en ganska snårig djungel där det gäller att läsa in sig på ämnet och vara beredd på flera förhandlingsrundor innan man kan signera avtalet. Hur mycket man kan ta för sin svartfiber är också svårt att bestämma då det kan bero på många olika aspekter.

– Räkna baklänges. Vad kostar investeringen för er? Kostnaden är ju avskrivningen. Då vet man vad man behöver ta för just den sträckan. Men det är viktigt att också se på avtalstiden. Det är alltid en förhandling. Vad ska ingå i hyran? Vilken SLA-nivå ska ni ligga på? Man kan också väga in hur mycket det skulle kosta för kunden att själv bygga ett nät, säger Magnus Andersson.

Redo att börja

Magnus Gustavsson, Ömmern-Östra Nedsjöns fiberEn förening som nu är i startgroparna för att börja hyra ut svartfiber är Ömmern-Östra Nedsjöns fiber utanför Alingsås. De har fått förfrågningar om att fibrera ett vattenkraftverk och en skola som kommunen driver.

– Vi kommer att ha en mindre anslutningsavgift och sedan en löpande avgift för att inte åka på en skattesmäll. Det är svårt att veta var man ska landa i pris. Det finns kommuner som har öppna prislistor som vi tittar lite på. Tänk på att slå ut avgiften över tid så att det blir en bra deal för kunden men även av skattemässiga skäl. Nu ska vi skriva en offert och försöka landa rätt, säger Magnus Gustavsson som är föreningens ordförande.

Viktiga medskick

Per Fröling, Svenska Stadsnätsföreningen
Per Fröling, Svenska Stadsnätsföreningen

Per Fröling ansvarar för regional samverkan på Svenska stadsnätsföreningen. Han kan varmt rekommendera att även bredbandsföreningar använder sig av det branschöverenskomna Cesar2-avtalet som bland annat reglerar hyra av svartfiber.

– Jag ser det som ett bra sätt för föreningar att få in en extra inkomst. Man ska inte stirra sig blind på priset i varje enskild affär, menar han. Se det som en volymvinst. Allt fler aktörer kommer att efterfråga att få hyra svartfiber och det är viktigt att byanäten är med på det tåget. I grunden brukar det vara en aktör som byanätet tecknat ett kommunikationsoperatörsavtal med sedan kommer en annan och levererar tv-tjänster, därefter aktörer som levererar samhällstjänster och andra lösningar. Se bara till att ni inte ger en viss aktör exklusivitet i erat nät utan att ni kan ha flera kunder samtidigt.

Förutom att hyra ut svartfiber ser Per Fröling att föreningarna även kan erbjuda tjänster inom segmentet som kallas för Co Location eller Inplacering på svenska.

– Det handlar om att operatörer får ha sin utrustning i nätägarens nod vilket man kan ta hyra för. Viktigt vid en sådan affär är att nätägaren följer Post- och Telestyrelsens föreskrifter för driftsäkerhet.

Per Frölings bästa tips om man vill arbeta mer affärsmässigt och anpassa sig till standardiserade branschavtal är att samarbeta med en professionell partner. Pers rekommendation är därför att en förening som vill ta del av extraintäkter på svartfiber börjar samarbeta med kommunens stadsnät.

– Själva avtalsvillkoren är fria att läsa och hämta från stadsnätsföreningens webbplats. Stadsnät som ansluter sig till CESAR2 ansluter sig till ett helt koncept vilket kräver medlemskap i Stadsnätsföreningen. Då finns de även med i en köp-och-sälj-site inom Cesar och som exponeras för hela operatörsmarknaden. Rekommendationen för bredbandsföreningar är att man gör ett affärsavtal med sitt närmaste stadsnät som sedan kan registrera in byanätet i det digitala gränssnittet. Stadsnätet kan i ett sådant affärsavtal ta på sig ansvaret för att uppfylla de leveranskrav som branschavtalen medför, säger Per Fröling.

Ibland blir det fel

Gunilla Esbjörnsson, Torestorps Fiber
Foto: Jan Pettersson, Borås Tidning

Det gäller att vara beredd på utdragna processer och en hel del affärsförhandlingar innan avtal skrivs med en tänkbar kund. Tyvärr finns det även exempel på där bredbandsföreningar känt sig överkörda av den tilltänkta kunden som erbjuder sig att betala mycket lägre avgifter än vad föreningen tänkt sig. Ett sådant exempel är Torestorps fiber i Marks kommun.

– Vi gjorde omfattande research efter att det kommunala bolaget kontaktat oss och visat intresse för att hyra svartfiber. Vi googlade och läste vad de kommuner och föreningar som hade öppna prislistor skrev. Vi tog de olika modellerna och såg hur de kunde tillämpas hos oss. Vi tog med det materiella värdet för att bygga nätet men även det immateriella värdet som handlar om till vilken nytta upplåtelsen gäller. Om de ska ansluta en hel bygd eller bara en enstaka fastighet och vilken SLA-nivå de kräver för drift och underhåll med mera, säger ordföranden Gunilla Esbjörnsson.

Efter flera år av samtal strandade förhandlingarna tidigare i år och föreningen och det kommunala bolaget kunde inte komma överens. Därefter visade en privat aktör intresse och parterna kom nästan omedelbart överens och avtal skrevs. Givetvis ser det olika ut i landet och vilken aktör man väljer att jobba med och vilka som inte fungerar vet man först efter att man samtalat med varandra.

– Mina bästa tips till föreningar som vill börja hyra ut svartfiber är att se till att vara pålästa. Hur marknaden fungerar och hur prisbilden ser ut. Ta gärna in extern hjälp. Man kan omöjligt ha all den koll som krävs från början. Nätverka med andra. Var medveten om att vi sitter på ett värde. De kunder som jobbar med detta dagligen kan vara väldigt övertygande, säger Gunilla Esbjörnsson.

 

Information om CESAR2-avtalet:

https://www.ssnf.org/nat-i-varldsklass/CESAR/

Information från Torestorps fiber om affärsförhandlingarna som strandade:

http://www.torestorpsfiber.se/marks-kommuns-och-marks-kraftvarme-abs-agerande-gentemot-fiberforeningar/