Elföreningen som behöll ägandet.

Det finns många paralleller som kan dras mellan hur Sverige elektrifierades på 20- och 30-talet och hur vi fått fiber till bygderna i dagens Sverige. Många elföreningar bildades då och engagerade stora delar av bygden men med tiden blev de färre på grund av sammanslagningar och uppköp.
– Vi ser det som en stor fördel att finnas lokalt och verka lokalt med ett gott samarbete med andra lokala fiberföreningar, säger Mats Mattsson, vd på Götene elförening ekonomisk förening.

Omkring 1940 fanns det 4 000 elföreningar i landet, idag finns runt 150 energibolag i Sverige varav 20-25 är medlemsägda ekonomiska föreningar. När elektriciteten kom på slutet av 1800-talet användes den i stort sett endast för belysning. Därefter kom järnvägen, industrin och nya användningsområden för hushållen. En fantastisk resa som började för drygt 100 år sedan och som har många likheter med den digitala resa som bara har påbörjats idag.

Många likheter

Mats Mattsson, Götene elförening
Mats Mattsson

När nya behov och intressen uppstod i början av 2000-talet började återigen samhällen på landsbygden att samla sig i olika föreningar för att den här gången bygga bredbandsnät. Första fokuset var i de flesta fall enbart att få nätet på plats och vi har nu börjat se att det kommer allt fler tjänster som vi inte ens tänkte på för tio år sedan. Prylar i hemmen som blir uppkopplade och hur allt mer av kontakten med myndigheter sker online. Nu som då börjar många föreningar fundera på hur de ska ha det i framtiden. Ska det säljas till en privat aktör? Ska vi börja samarbete med grannföreningarna genom att starta en paraplyförening eller rent utav slå oss samman med andra föreningar i bygden?

– För oss är det viktigt att tänka långsiktigt. Jag förstår att små fiberföreningar har det tufft. När byanätet väl är igång är det svårt att hitta folk till olika uppdrag. Det växte organiskt för oss. Vi har alltid strävat efter att ha bra elnätspriser och allt överskott har återinvesterats i nätet. Historiskt sett så fanns det flera elföreningar i kommunen som successivt slogs samman och bildade det som idag är Götene elförening, säger Mats Mattsson.

Affärsutveckling

Götene elförening vilar på fem affärsområden – elnät, elhandel, elbutik, elinstallation och numera även fiber. Undan för undan har nya områden kopplats på som har känts angeläget för föreningens medlemmar. Med det har det även kommit en professionalisering av verksamheten och idag omsätter de 120 miljoner och har givetvis en arvoderad styrelse samt 45 anställda och cirka 3 200 medlemmar. Även på det området ser vi många likheter med dagens bredbandsföreningar. Det letas nya affärsområden såsom att hyra ut svartfiber eller börja med solcellsanläggningar. Då kräver det också att man har en styrelse med affärssinne och som jobbar för bygdens bästa.

– I vår styrelse tog vi ett beslut om att satsa på fiber i hela kommunen. I de områden det finns en bredbandsförening samarbetar vi med dem på olika sätta. För resten av kommunen så har vi delat upp den i flera områden och när vi kommer upp i 50 procents beställningsnivå så kör vi i gång. När avtal är påskrivet börjar vi gräva. Det finns många fördelar att driva verksamheten som en ekonomisk förening. Då har vi lokala ägare, vi återinvesteringar vinsten lokalt och vi kan även besluta om hur investeringarna hanteras lokalt, säger Mats Mattson.

Scroll to Top