Möte med regeringskansliet.

Onsdagen den 25 mars var Byanätsforum inbjudna till regeringskansliet för att tala om det nya bredbandsstödet. I gruppen fanns representanter från olika bredbandsföreningar samt Byanätsforums kansli.
– Jag tror att de som fattar beslut fick bättre insikt i hur det funkar att driva en bredbandsförening, säger Torbjörn Nordgren som var en av deltagarna.

Som vi tidigare rapporterat så har Post- och telestyrelsen lämnat in ett förslag till regeringen om ett nytt bredbandsstöd. Dagens bredbandsstöd hanteras av Jordbruksverket och länsstyrelserna och kommer att löpa vidare så länge det finns pengar kvar där men parallellt kommer man från och med i år lansera ett nytt stöd som ska hanteras av PTS. När PTS presenterade sitt förslag i slutet av förra året stod det klart att nya bredbandsföreningar skulle få svårt att kunna söka det stödet på grund av utökade krav. Byanätsforums kansli påbörjade då ett intensivt arbete med att kontakta beslutsfattare på PTS och regeringskansliet samt att vi hade en debattartikel med i Svenska Dagbladet.

Efter ett förslag i Byanätsforums facebookgrupp sattes en grupp ihop med föreningsföreträdare för att besöka digitaliseringsminister Anders Ygeman och hans kansli. Tanken var att öka kunskapen om vad ett byanät är och hur viktiga våra nät är för Sveriges landsbygder. Frivilliga att jobba med detta blev Lars-Åke Åkesson från Åkulla Fibernät, Torbjörn Nordgren från Älekulla Fiber, Magnus Gustavsson från Ömmern-Östra Nedsjöns Fiber samt Bengt Adlén från Förängsudden Fiber. Tommy Nilsson från Byanätsforums kansli höll ihop det hela.

Videomöte

På grund av det rådande läget blev det justeringar i mötet och det hela fick hållas som ett digitalt möte istället. Anders Ygeman kunde inte själv delta men hans politiskt sakkunnige Daniel Wolski var med samt Gustaf Molander och Linn Berggren från infrastrukturdepartementets digitaliseringsenhet. Wilhelm Wojtasik från näringsdepartementet skulle också varit med men fick förhinder. Byanätsforums kansli hade ett enskilt möte med honom några dagar senare. Kansliet har dessutom haft ett annat möte med PTS där samma frågor belystes.

Mötet lades upp efter tre huvudrubriker vilka var kritik mot det nya förslaget, medskick när det handlar om att utforma ett nytt stödsystem samt information om vad byanätsmodellen faktiskt innebär.

Kritik

Kravet på tidigare erfarenhet

  • Har inte varit ett problem.
  • Inte föreningens styrelse som bygger utan man tar in experter och underleverantörer.
  • Krav ska ställas på underleverantörerna och utförarna.

Kravet på god ekonomi

  • Har inte heller varit ett problem.
  • Medlemmars insatser och avgifter och offentligt ekonomiskt stöd som grund.
  • Stärker den lokala ekonomin.
  • Byanäten håller sig till sin budget.

Krav på att följa Robust Fiber

  • I grunden mycket positivt.
  • Men man måste kunna göra övervägda avsteg för ett fåtal anslutningar.

Stödet ges fram till avlämningspunkt

  • Byanäten bygger för hela byn på en gång.
  • Onödig administration och extrakostnader.
  • Vad exakt är en avlämningspunkt? Det behöver preciseras.

Pengar saknas

  • Alldeles för lite pengar.
  • I budgeten för de kommande tre åren finns 650 miljoner.
  • Post och telestyrelsen, Stadsnätsföreningen med flera menar att ca 22 miljarder behöver skjutas till.

Urvalsindikatorer

  • Inte viktigast var det är billigast!
  • Avstånd, gleshet och geologiska förutsättningar ska styra.
  • Stödmedel ska användas utifrån och in. Alltså från glesbygd in mot tätort.
  • Risk att detta gynnar mer tätortsnära landsbygd.

Medskick

Enkel administration

  • Allmänheten ska kunna söka.
  • Ska inte krävas experter eller konsulter.
  • Hundratals timmar ofta av ideellt arbetande enbart för administration.

Stödområde

  • Bör vara ett ”mindre geografiskt område”.
  • Inget krav på minst antal anslutningar för att underlätta för efteranslutningar.

Krav på färdigställande

  • Tydligare krav på färdigställande av bredbandsprojekt.
  • Låser upp områden.
  • Hindrar att nya bredbandsföreningar kan bildas.

Dyr kanalisation

  • Ofta dyrt att använda befintlig kanalisation.
  • Stöd bör ges.
  • Riktlinjer för skäligt pris.
  • Trots utbyggnadslagen finns det exempel där det varit svårt att ta del av kanalisation på grund av för höga avgifter.

Utöka befintligt projekt

  • Komplettera med nytillkomna på enklare sätt.
  • Många i byn ångrar sig och vill vara med när bygget väl börjar.

Andra stödmöjligheter

  • Hushållen söker själva vid efteranslutningar likt solcellsbidrag.
  • Wales modell för skatteavdrag för privata investerare.

Byanätsmodellen

Lokal beredskap

  • I stormar och andra kriser i samhället.
  • Lokal organisation som finns på plats på lång sikt.

Kostnadseffektiv

  • Byanäten byggs med avsevärt lägre kostnader.
  • Första byanäten 75-100 kr per meter. Idag strax över 100 kr per meter.
  • Kommersiella nät oftast närmare 250-300 kr per meter.
  • Lokala entreprenörer och mycket ideellt arbete.

Solidariskt byggande

  • Kommersiella aktörer plockar russinen ur kakan.
  • Byanäten byggs för hela bygden.
  • Ägandet stannar dessutom i bygden.

Hög kvalitet

  • Inget som visar på motsatsen. Oftast tvärtom.
  • Bra koll under hela byggprocessen.

Flexibilitet

  • Byanäten gör allt från ”ax till limpa”.
  • Kontroll över utgifter och snabba insatstider.
  • Effektiv samverkan.

På slutet av mötet hade vi ett öppet samtal och det bjöds då in till besök hos föreningarna för beslutsfattarna. Ingen av tjänstemännen hade någon bakgrund i någon bredbandsförening och de sa att mötet hade gett dem en bra bild av läget för bredbandsföreningarna och var intresserade av ett fältbesök så fort det pågående krisen med viruset lägger sig.

– De som jobbar med detta är mer av samhällsvetare och har inte specialkompetens på just föreningsliv och att vara nätägare. Det är också viktigt att man har en uppblandning av människor med bakgrund både från landsbygder och städer. Tror det är bra om de kan komma ut och besöka några byanät, säger Torbjörn Nordgren från Älekulla Fiber.

Länkar:

Byanätsforums tidigare artiklar

Vi vill se hårdare krav i kommande bredbandsstöd (9 aug -19)

Nytt bredbandsstöd utan byanät (4 dec -19)

Förslag till nytt bredbandsstöd överlämnat (17 jan -20)

Post- och Telestyrelsen

Bredbandsstöd

Regionala prioriteringar

PTS bjuder in till offentligt samråd inför utlysning av bredbandsstöd

Svenska Dagbladet

Byanät bör få del av nytt bredbandsstöd (16 jan -20)

Rulla till toppen