Byanätsforum har arbetat intensivt med det nya bredbandsstödet. Allt sedan det presenterades för snart ett år sedan då det stod klart att föreningar skulle få svårt att söka.
– Vi såg en ljusning under våren eftersom Post- och Telestyrelsen gjorde vissa justeringar men vi blev under sommaren uppmärksammade på ett stort problem kopplat till den lägsta skäliga anslutningsavgiften, säger Thomas S. Nilsson på kansliet.
När bredbandsföreningar bygger byanät för sina medlemmar bygger man traditionellt hela nätet på en gång. Totalsumman slås sedan ut på alla medlemmar och man får ofta betala den faktiska anslutningsavgiften på runt 5 000 kr plus en medlemsinsats på runt 20 000 – 30 000 kr.
I det nya bredbandsstödet har man istället anpassat sig till marknadsaktörernas affärsmodeller och ställer krav på att varje kund ska betala en minsta skälig anslutningsavgift på minst 20 000 kr och maximalt 40 000 kr. PTS som myndighet ställer alltså krav på hur mycket en anslutningsavgift ska kosta. PTS menar också att medlemsinsatsen inte kan ses som en del av anslutningsavgiften.
– Varför ska en myndighet sätta en lägsta avgift för vad en anslutning ska kosta? frågar sig Magnus Andersson från Föreningsjuristen som fått i uppdrag av Byanätsforum att titta på detta. Skulle föreningarna anpassa sig och ta ut en anslutningsavgift på 20 000 kr, skulle det bli en intäkt som inte motsvarar de faktiska kostnaderna, det vill säga avskrivningarna. Då kommer föreningen att få skatta bort en stor del och måste dessutom även lägga på moms på hela beloppet. Medlemmarna skulle behöva betala mycket mer än vad som egentligen behövs.
Dyrare för kund
– PTS borde förstå och acceptera att bredbandsföreningar är konsumentföreningar som tillämpar en ”självkostnadsprincip”. Föreningarnas syfte är att försöka hålla så låga priser det bara går till konsumenterna, medans marknadsaktörernas syfte är det omvända. I det nya bredbandsstödet hjälper PTS marknaden att hålla konsumentpriserna uppe, säger Magnus Andersson.
Byanäten har jobbat länge med den här modellen och den är testad i flera instanser. Finansiering via insatser fungerar så det finns ingen anledning att byta modell. Skatteverket har godtagit detta upplägg.
Det som Byanätsforum tycker är viktigt att påpeka är att det inte är föreningarna som ska anpassa sig till PTS utan det borde vara PTS som anpassar sig till den modell som funnits länge och som bevisligen fungerar bra. Bredbandsföreningarna bygger oftast till en lägre kostnad och har för det mesta högre anslutningsgrad än andra nät. Det borde premieras och inte motarbetas.
I ett svar från PTS skriver de:
En stor skillnad mot tidigare bredbandbandsstöd är att PTS bredbandsstöd endast ger stöd för utbyggnad fram till avlämningspunkt för byggnad (homes passed). Förläggning av sträckan från avlämningspunkten fram till anslutningspunkten i byggnaden omfattas inte av stödet. Slutkunden betalar en anslutningsavgift för att utbyggnad ska ske från avlämningspunkten fram till anslutningspunkten i byggnaden. Det huvudsakliga skälet till att stöd lämnas för homes passed är att den enskildas efterfrågan inte bör bli en alltför tongivande faktor för vilka stödfinansierade projekt som blir av inom ramen för bredbandsstödet. Det är också i linje med regeringens bredbandsmål för 2025.
PTS har förståelse för den skattemässiga nackdelen att få in kapital i föreningen i form av en anslutningsavgift jämfört med en insats eftersom anslutningsavgiften är momsbelagd. Samtidigt är villkoren lika, och alla momspliktiga stödsökande kommer att behöva erlägga moms för anslutningsavgiften.
Ladda ner Byanätsforums skrivelse till PTS och Infrastrukturdepartementet