Skärgårdarnas riksförbund består av kust- och ö-föreningar från stora delar av Sverige. Bredbandsfrågan är ett av deras mest prioriterade arbetsområden.
– Vi har idag ett stödsystem som premierar stora system och ansökningar från stora bolag vilket gör att våra medlemmar i vissa fall inte har någon möjlighet att få bredband till sina öar, säger Sune Fogelström som leder deras bredbandsgrupp och även är ordförande för förbundet.
Att bygga på landsbygden är speciellt med långa avstånd mellan hushållen. Lägger man därtill hav, stora djup och mycket berggrund blir det ännu mer speciellt och kostnadskrävande. Sune Fogelström som bor på Möja i Stockholms skärgård är själv aktiv i den lokala bredbandsutbyggnaden och har med sin bakgrund som regional bredbandssamordnare för Stockholms skärgård mycket stor kompetens på området.
– Vi i Skärgårdarnas Riksförbund sitter med i landsbygdsprogrammets övervakningskommitté och har inblick i hur nuvarande stödsystem fungerar och vi ser en allvarlig utveckling. Det finns ganska mycket pengar kvar som är intecknade men som aldrig rekvireras. Är det så att stödbesluten inte följs upp så kommer pengar att ligga där fram till sista dagen och då finns inget att göra. Pengar kommer att skickas tillbaka till Bryssel. Detta kommer drabba oss i skärgården extra hårt, säger Sune Fogelström.
Krångligare på öar
Sune Fogelström som förutom att vara ordförande för Skärgårdarnas Riksförbund även är ansvarig för deras bredbandsgrupp förklarar att det är extra dyrt att bygga ut bredband till öar och skärgårdsområden. Bland annat på grund av de geografiska förutsättningarna men även för att det krävs omfattande transporter för att skeppa grävmaskiner och annan utrustning som behövs.
– Där det är mycket berg använder våra medlemmar ofta elstolparna men då tillkommer löpande kostnader för underhåll som man skulle slippa om man grävt ner kabeln, förklarar Sune.
Bättre stödsystem
Skärgårdarnas Riksförbunds arbetsgrupp för bredband anser att dagens stödsystem skulle kunna användas bättre än vad det hittills gjort.
– Det finns möjligheter för de regionala bredbandskoordinatorerna att helt enkelt göra en upphandling för ett visst område där marknadskrafterna aldrig skulle bygga och betala direkt ur bredbandsstödet. Det har man gjort vid enstaka tillfällen i fjällvärlden men det skulle kunna tillämpas bredare.
Och det är där som kritiken mot dagens bredbandsstöd är som störst. Att det inte finns krav på att hela ytor ska täckas utan enbart ett visst antal abonnenter.
– Stödsystemet måste konstrueras så att det verkligen går till de områden där det annars inte skulle byggas över huvud taget. De får gärna gå till större aktörer men då måste man förbinda sig att bygga på en viss yta och inte bara antal abonnenter. Där det är halvlätt att bygga kommer marknaden att bygga ändå. Det ser vi redan idag.