Sensorer gör jobbet när våra prylar kopplas upp.

De fungerar som digitala arbetare ute på fältet, och kan spara dig både tid och pengar. Sensorer spelar huvudrollen i sakernas internet, IoT, och inom några år kan de vara på plats i vår vardag.
 – Fiberföreningarna har alla möjligheter att vara med i utvecklingen och utöka sin existens, säger Marcus Ternstedt, vd på företaget Sensapp.

Marcus Ternstedt

En jordgubbsodlare i Munkedal hade i många år ett mödosamt arbete på vårkanten. Ständig vaka och kontroll över planteringarna tog både tid och energi, inte minst under frostnätter då han snabbt fick åka ut och skydda jordgubbsblommorna.

Men förra året lättade den slitsamma och oroliga perioden. Lösningen? Sakernas internet, IoT, gjorde entré på ägorna. Med hjälp av sensorer utplacerade på olika ställen blev jordgubbslandet uppkopplat mot internet, och kommunicerade på så sätt med odlaren.

– Istället för att åka ut fysiskt hela tiden kunde han kontrollera jordgubbsodlingarna via en app på telefonen, och fick ett larm om temperaturen var för låg. Det sparade både tid och bränsle, samtidigt som det blev ett bättre resultat, säger Marcus Ternstedt, vd på företaget Sensapp som har utvecklat tekniken och levererar helhetslösningar inom IoT.

Jordgubbsodlaren i Munkedal är en av Sensapps alla pilottestare, och projektet genomfördes under en begränsad tid under våren och sommaren 2019. De små sensorerna fungerade då som digitala arbetare ute på fältet, och kände av allt från temperatur till ljus och luftfuktighet. Precisionen blev exakt, och den mänskliga faktorn uteblev.

– Genom att uppfatta sin omgivning verkade sensorerna som budbärare till odlaren, som fick meddelanden om jordgubbslandets status. Det blev ett väldigt bra resultat. Tekniken med sensorer ser till att förhållandena för planteringarna är så gynnsamma som möjligt, säger Marcus Ternstedt.

Så, hur går det till rent tekniskt?

Den stora skillnaden mellan sakernas internet och det vanliga bredbandet är dataöverföringen. När sensorerna skickar meddelanden till telefonen sker det via radiovågor, genom så kallad smalbandsteknik. En långsammare överföring av data, men tillräckligt effektivt för de korta meddelanden som prylarna skickar.

– Smalbandet är effektivt och energisnålt, då det täcker stora ytor med små datapaket. En basstation kan täcka upp till tio till femton kilometer, och koppla upp batteridrivna sensorer med en livslängd på fem till tio år, säger Marcus Ternstedt.

När kan då sakernas internet och sensorerna få en plats i våra liv på landsbygden?

Först handlar det om att få infrastrukturen på plats, och sprida information om IoT. Marcus Ternstedt och hans kollegor på Sensapp är ute mycket bland bredbandsföreningar och håller möten – och intresset är stort.

– Det finns absolut ett intresse av boende att ha IoT. För privatpersoner handlar det om att få trygghet och koll i sin vardag. För en näringsidkare på landsbygden med stora arealer är den ekonomiska aspekten betydelsefull.

Vinsterna kan bli stora, med relativt små medel och insatser. För IoT-tekniken är inte så krångligt som det kanske kan låta för den oinvigde.

– IoT är endast ett komplement till bredbandet, och är betydligt enklare och mindre kostsamt att etablera. Fiberföreningarna har alla möjligheter att utöka sin existens till den här typen av lösningar, och hjälpa de boende med kommunikationen i sitt område, säger Marcus Ternstedt.

Hur affärsmodellen kan se ut är inte riktigt klart i nuläget.

– Vi håller på och tittar på olika modeller tillsammans med fiberföreningar just nu. Det handlar förstås om engagemang och hur mycket tid man är beredd att lägga. Mindre ansvar ger mindre intäkter, och större ansvar ger en större affär. Antingen kan man agera som nätägare, eller som en förlängd arm för en operatör.

Är det viktigt för bredbandsföreningarna att vara tidigt ute på IoT-marknaden?

– Det är svårt att säga när IoT slår igenom riktigt, men väldigt många spår att vi kommer att ha fler och fler saker uppkopplade över tid. Inom en treårsperiod kommer det att hända mycket. Sakernas internet kommer definitivt att vara en drivande faktor i framtiden.

Text: Emilie Aune

Scroll to Top