Att sälja eller inte sälja – det är den ödesmättade frågan. Näshulta fiber beslöt tidigt i processen att bäst för dem är att överlåta allt till en kommersiell aktör.
– I vårt fall blev det Zitius som fick hela uppdraget att bygga nätet och fylla det med innehåll, säger Michael Bergman, projektledare i Näshulta fiber.
När det lilla samhället Näshulta i Eskilstuna kommun och dess invånare började tala om bredband till byn för snart fem år sedan anade man inte vilket stort och viktigt arbete man gav sig in i. I maj 2015 hade initiativtagarna ett första stormöte för att samla bygden och höra efter om det fanns ett utbrett intresse.
– Vi var väldigt väl förberedda inför det mötet. Vi hade samlat på oss mycket material för att kunna svara på frågorna från byborna, minns Michael Bergman, själv före detta stockholmare som valde landsbygden för dess fördelar med god gemenskap och närhet till naturen.
– Näshulta är känt för att ha ett stort ideellt engagemang och här driver samhället skola och förskola samt har byggt en egen idrottsanläggning.
Ny inriktning
När arbetet med att bygga byanätet var i sin linda och man sökte stöd ur landsbygdsprogrammet var tanken att man skulle bygga, äga och driva nätet vidare helt inom föreningen. Men av olika anledningar bytte man med tiden inriktning.
– När vi fick in anbud i vår entreprenadupphandling så var de högre än väntat. Vi hade fått små marginaler att klara oförutsedda kostnader så som berg och sten. Så vi gjorde en ny upphandling där vi överlät byggnation, ägande och bidrag. Med en större aktör i ryggen slapp vi ta den ekonomiska risken själva.
Upphandlingsreglerna i bredbandsstödet gör tyvärr att projekten blir krångligare än vad de behöver vara.
– Det gör det svårare att anlita lokala entreprenörer och kommunikationsoperatörer och komplexiteten i projektet ökar jämfört med om man inte behöver söka bidrag.
Idag har Zitius kommit drygt halvvägs med att ansluta 430 abonnenter. När nätet är färdigt beräknas cirka 90 procent av fast boende vara anslutna.
Viktigt med marknadsföring
Intresseförankring är en viktig del av ett fiberprojekt, både för att beviljas bidrag och för att locka en marknadsaktör till att vilja bygga.
– Som fiberförening gäller det att lyfta fram rätt argument och försöka skingra vanliga missuppfattningar, exempelvis kring alternativ som mobilt bredband. Till stor del handlar det om att försöka höja kunskapen om fiber i bygden, och om varför det är viktigt för bygdens utvecklingsmöjligheter.
– Vi har jobbat mycket med texter på hemsidan, skrivit artiklar i den lokala bygdetidningen, hållit informationsmöten och gjort utskick i brevlådor. Vi har lånat en hel del från andra fiberföreningar, och givetvis skrivit mycket själva.
Planer på en bok
Michael Bergman har under hela processen antecknat i en projektdagbok och har nu planer på att dela med sig av erfarenheterna genom att ge ut innehållet som en bok.
– Jag hoppas att andra byalag ska ha nytta av detta. Där berättar vi hur vi arbetade för att skapa intresse i Näshulta. Men vi kanske väntar lite tills vi ser hur kommande bidragsregler utformas innan vi ger ut boken. Som boende i bygden kommer man nog alltid att behöva engagera sig för att skapa intresse för bredband. Det klarar inte marknadsaktörerna på samma sätt. Mitt bästa tips är annars att försöka knyta rätt personer till projektet från start. Personer med god förankring i bygden och som folk lyssnar på, säger Michael Bergman.