Ledningskollen startades för tio år sedan med syfte att minska antalet avgrävningar. I dag är fler än 1000 ledningsägare med. För de allra flesta som planerar att göra markarbeten är det självklart att använda tjänsten för att undvika att skada ledningar. För ett byanät finns många skäl att använda Ledningskollen – gärna redan innan nätet börjat byggas.
“Det grävs av för mycket ledningar, skulle vi inte kunna starta ett projekt kring hur vi skulle kunna minska detta?”
Året var 2006 och frågan ställdes av en teleoperatör till Post- och telestyrelsen, PTS. På denna tid behövde den som skulle gräva själv veta vilka som hade ledningar i marken och kontakta dem, en och en ofta via telefon – ett tidskrävande jobb som också innebar att man lätt kunde missa att fråga någon ledningsägare, med grävskador som följd.
PTS tyckte idén var intressant och tillsammans med ett stort antal olika aktörer genomfördes en förstudie som utmynnade i att en pilot startade i Uppsala län i september 2009. Ett drygt år senare, den 1 december 2010 lanserades tjänsten för hela Sverige. Ledningskollen är idag väletablerad och under 2018 skapades 190 000 ärenden i Ledningskollen av företag och privatpersoner som skulle göra eller planerade för markarbeten.
Vad är Ledningskollen?
Ledningskollen är en kostnadsfri webbtjänst som syftar till att minska antalet grävskador och underlätta samordning av markarbeten. Ledningskollen gör detta genom att vara ett system för informationsutbyte om infrastruktur och projekt mellan de som har infrastruktur och de som behöver veta var denna infrastruktur finns.
Ledningskollen drivs av Post- och telestyrelsen, PTS och finansieras av PTS, Svenska kraftnät och Trafikverket genom treåriga överenskommelser mellan de tre organisationerna.
Kilometerrutor och intresseområden
Av säkerhetsskäl sparar Ledningskollen inte ledningarnas exakta läge, denna information har bara ledningsägarna. När en ledningsägare går med i Ledningskollen markerar den var man har sina ledningar på en karta. Ledningskollen gör sedan om dessa markeringar till kilometerrutor och kommer bara ihåg vilka kilometerrutor som ledningsägaren har ledningar i, inte exakt var ledningarna ligger. De områden som en ledningsägare har ledningar i kallas intresseområden.
När någon vill utföra ett markarbete och skapar ett ärende i Ledningskollen, och då ritar in var man vill gräva på en karta, matchar Ledningskollen denna karta mot kilometerrutorna för att se om någon har ledningar där. Blir det träff skickas ett e-postmeddelande till den aktuella ledningsägaren med information om var markarbetet ska ske. Ledningsägaren granskar ärendet och svarar den som vill gräva. Svaret kan vara:
- Vi har inga ledningar där du vill gräva,
- vi har ledningar där du vill gräva och skickar dig en karta med ledningarnas läge, eller
- vi har ledningar där du vill gräva och skickar ut en person som med färg eller pinnar markerar ledningarnas läge, en så kallad utsättning.
Observera att information om var ledningarna finns alltid kommer från ledningsägare, inte Ledningskollen. Ledningskollen förmedlar bara kontakten.
En tjänst – många funktioner
Ledningskollen kan användas på olika sätt, till exempel för att:
- Skapa ledningsanvisningsärenden (information om ledningars läge för den som ska gräva).
- Skapa projekteringsärenden (information om ledningars läge på karta för den som planerar markarbeten men ännu inte ska gräva).
- Hitta andra som vill gräva och därmed identifiera möjligheter till samförläggning och minskade kostnader (samordningsärenden och bevakningsområden).
Ledningskollen och byanät
Ledningskollen har flera funktioner som kan hjälpa byanät, hela vägen från idé till färdigt nät som behöver skyddas från avgrävningar.
– Det är smart att gå med i Ledningskollen redan när byanätsprojektet startar, långt innan någon grävning sker, säger Jörgen Nordman, PTS projektledare för Ledningskollen.
Ta reda på förutsättningar
Genom att gå med som “Blivande Ledningsägare” kan man skapa så kallade bevakningsområden och få information om det finns andra ledningsägare som vill gräva i området och kanske vill samförlägga. Genom att använda bevakningsområden och skapa samordningsärenden, där man informerar andra ledningsägare om ett specifikt markarbete man planerar, kan byanätet spara pengar.
Utbyggnadslagen
Sedan den 1 juli 2016 finns Utbyggnadslagen, en lag som ska göra bredbandsutbyggnad billigare. Lagen innebär att den som vill bygga ut fast eller trådlöst bredband med kapacitet på över 30 Mbit/s kan ha rätt till viss information om nätinnehavares befintliga fysiska infrastruktur och senare även begära tillträde till sådan infrastruktur. Ledningskollen har funktioner för att utnyttja möjligheterna i lagen.
Planera nät och gräva
När man närmar sig byggfasen kan byanät skapa projekteringsärende för att på kartor få information om existerande ledningar i marken.
– Att skapa ett projekteringsärende är ett bra sätt att få ett planeringsunderlag och undvika överraskningar. Vi har många exempel på när man lite för sent i arbetet fått reda på att ledningar inte alls legat där man trodde och därför fått planera om, vilket kostat både tid och pengar, säger Jörgen Nordman.
När det är dags att gräva skapar man ledningsanvisningsärende. Då får man ledningarnas läge av berörda ledningsägare på en karta eller genom att ledningsägaren markerar ledningars läge med färg på marken.
Skydda nätet
Så är nätet äntligen klart! Då måste det skyddas mot avgrävningar. Genom att vara med i Ledningskollen som ledningsägare får byanätet automatiskt ett mail med en karta när någon vill gräva i närheten. Byanätet kontaktar den som vill gräva och informerar om var ledningar finns – och minskar därmed risken att något grävs av.
Ledningskollen har på sin webbplats information för byanät och en särskild sida där Ledningskollens funktioner presenteras utifrån Byanätsprocessen. Ledningskollen och Byanätsforum samarbetar för att underlätta för byanät att få största nytta av Ledningskollen.
Många är med, men inte alla
I dagsläget (september 2019) är över 1000 ledningsägare, inklusive alla stora, med i Ledningskollen.
– Många ledningsägare är med men inte alla. Det skapar en risk för de som inte är med. Ledningskollen är nu så känd att de som ska gräva förväntar sig att i princip nå alla genom att använda Ledningskollen. Är man inte med i Ledningskollen finns risken att man inte kontaktas av den som vill gräva, säger Jörgen Nordman.
Fem tips från Ledningskollen
- Gå med i Ledningskollen så tidigt som möjligt.
- Gå med som ledningsägare när nätet är klart.
- Informera, till exempel på er hemsida, att ni är med i Ledningskollen så slipper ni få förfrågningar om ledningarna via telefon.
- Kontakta Ledningskollens användarstöd, support@ledningskollen.se, om ni har några frågor.
- Prenumerera på Ledningskollens nyhetsbrev.