Onsdagen den 6 november arrangerade Byanätsforum tillsammans med Svenska Stadsnätsföreningen, LRF och Hela Sverige ska leva ett seminarium i riksdagen om bredband på landsbygden. Avstamp gjordes ur en ny rapport från det statliga forskningsinstitut RISE som jämför fiber och trådlösa alternativ.
– Byanätsforum är teknikneutrala och vi ser att trådlösa tekniker* är viktiga som komplement men rapporten visar tydligt att fiber är det mest framtidssäkra, säger Anna Johansson på Byanätsforums kansli.
Seminariet i riksdagen hade Magnus Oscarsson från Kristdemokraterna och Emma Berginger från Miljöpartiet som värdar. Båda två är politiker med intresse för bredbandsfrågan och att hela Sverige ska ha tillgång till bredband av god kvalitet. Forskaren Marco Forzati som har skrivit rapporten inledde med att presentera de viktigaste fynden.
– Billigt och snabbt går inte att kombinera när det handlar om trådlösa lösningar, sa han och hänvisade till rapporten som visar att om ska man bygga bredbandsnät baserat på trådlösa tekniker så finns det en billig variant som inte kan uppnå bredbandsmålen och dyrare varianter där man precis kan uppnå målen i den nationella bredbandsstrategin. Men då blir energiförbrukningen många gånger högre än för bredband baserat på optisk fiber.
Byanätens roll är viktig
Rapporten kommenterades därefter av representanter för de samverkande organisationerna för seminariet.
– När man bygger ett byanät kraftsamlar hela bygden och därigenom får man högre anslutningsgrad och själva nätet byggs billigare per meter fiber än kommersiella nät. Bredbandsföreningarna bygger nät där ingen annan aktör har visat intresse, sa Tommy Nilsson från Byanätsforums kansli och lade till att fiberinfrastrukturen bör bli en del av den grundläggande infrastrukturen precis som vägar eller järnvägen. När staten kan satsa 200 miljarder på höghastighetstågen men enbart 650 miljoner för de kommande tre åren när det gäller bredband haltar det hela när man vet att Post- och telestyrelsen säger att det behövs skjutas till 22 miljarder från det offentliga för att nå bredbandsmålen.
Sänkta ambitioner
Flera uttalanden har hörts i den allmänna debatten från exempelvis digitaliseringsminister Anders Ygeman som man kan tolka som att man är beredd att lätta på målen i den nationella bredbandsstrategin. Det skulle i så fall betyda att de landsbygder i Sverige som ännu inte fått bredband blir de som blir lidande.
– Under de senaste 20 åren har det offentliga investerat miljardbelopp i bredbandsutbyggnad och vi har haft högt ställda bredbandsmål. Att inte ge resterande hushåll och företag på landsbygden samma möjligheter som boende i tätorter riskerar att skapa ett digitalt A- och B-lag, sa Stadsnätsföreningens vd Mikael Ek.
*Rapporten omfattar bredband via så kallad Fixed Wireless Access där det alltid finns ett mobilnät i botten. Den tar inte upp bredband via robusta fasta radiolösningar.
Rapporten kan laddas ner på Svenska Stadsnätsföreningens webb.