Förstudie.

Ett byanätsprojekt tar normalt cirka ett till två år att genomföra. Tidsåtgången varierar beroende på lokala förhållanden. Den första fasen bör genomföras som en förstudie, som också kan drivas i projektform. Det är möjligt att få finansiering av förstudien, exempelvis via länsstyrelsen eller av Jordbruksverket inom det som kallas Lokalt ledd utveckling.

Förstudien bör innehålla:

  1. En marknadsanalys
  2. En översiktlig nätplan
  3. Förslag till avtal och marktillträde
  4. Förslag till affärsmodell och organisering
  5. Tekniklösningar och ekonomiska kalkyler

1. Marknadsanalys

En marknadsanalys är en beskrivning av vilka bredbandsnät som finns i ett specifikt område samt vilka kommersiella planer som finns för att bygga nya nät. Marknadsanalysen görs för att byn ska kunna få en bild av om det redan finns nät i närområdet som går att koppla upp sig mot alternativt om en utbyggnad förväntas ske i närtid. För att vara berättigat till stöd för bredbandsutbyggnad krävs att en marknadsanalys visar att området inte har tillgång till höghastighetsbredband och att marknadsmässig utbyggnad inte kommer att ske inom tre år.

Marknadsanalysen görs av Jordbruksverket som utgår från offentlig data över bredbandstillgången som publiceras på Bredbandskartan. Det är en publik webbaserad tjänst som tagits fram av PTS och Bredbandsforum. Kartan har en ”flik” som kallas ”Ansökningskartan” där det är möjligt att markera området där byanäten är tänkt att byggas.
Notera! – I det fall offentligt stöd för byanätet ska sökas måste en marknadsanalys inkluderas med ansökan. Instruktioner kring hur marknadsanalysen ska vara utformad finns hos länsstyrelsen.

2. Översiktlig nätplan

En översiktlig nätplan är en kartbild över hur nätets tänkta sträckning planeras. Här är det alltså viktigt att utreda ett förslag på det geografiska området och de fastigheter som byanätet ska omfatta. Ladda gärna ned ”Exempel – Översiktlig nätplan”.

Kontrollera att det är möjligt att förlägga ledning i det område som den översiktliga nätplanen visar. Om det finns skyddsvärda objekt i området eller andra faktorer som gör att en specifik sträckning inte är möjlig i praktiken kan detta kraftigt påverka kostnaden för utbyggnad. Använd Ledningskollen och gör ett projekteringsärende för att få underlag i form av kartor eller ritningar över befintlig infrastruktur där ni vill gräva.

3. Förslag till avtal och marktillträde

Avtal

Det finns en rad juridiska avtalsrelationer som ett byanät kommer att behöva upprätta. Att få en uppfattning kring vilka parter som omfattas är ett första steg. I många fall kommer det krävas avtal mellan medlemmarna i byalaget och den organisation som driver projektet att färdigställa byanätet. Vid sidan av en konkret inträdesansökan kommer det behövas fastighetsanslutningsavtal, nätanslutningsavtal och avtal för markupplåtelse.
Ladda gärna ned ”Exempel – Schematisk översikt av identifierade centrala avtal för ett byanät”. Notera särskilt att nätägare och kommunikationsoperatör (KO) kan vara två olika aktörer.

Marktillträde

Tillgång till mark är en central fråga som omgärdas av många lagar och regler. Det gäller därför att så tidigt som möjligt undersöka vilka möjligheter som föreligger att säkra marktillgången långsiktigt, inklusive vid ett eventuellt ägarbyte. För byalaget gäller det att fundera över vilken form av avtal som ska användas för att få marktillträde för anläggningen av byanätet.
Olika typer av avtalsformer existerar varav de tre vanligaste är nyttjanderätt, ledningsrätt och gemensamhetsanläggning.

Nyttjanderätt är muntliga eller skriftliga avtal som ger rätt för en person eller juridisk person, exempelvis en ekonomisk förening, att använda någon annans fastighet under en viss tid. En muntlig nyttjanderätt riskerar att förfalla vid ett ägarbyte. Ägare till en ledning riskerar därmed att mista sin rätt till mark. En inskriven nyttjanderätt gäller i regel även efter ägarbyte. Det finns dock tillfällen då även en skriftlig nyttjanderätt kan upphöra, exempelvis vid en exekutiv auktion. Ladda gärna ned:

Ledningsrätt är en lagreglerad möjlighet för en juridisk person, till exempel en ekonomisk förening, att få marktillträde till en viss fastighet. Ledningsrätt bildas vid en lantmäteriförrättning och redovisas offentligt i fastighetsregistret. Ledningsrätt kan ordnas med eller utan stöd av avtal och fortsätter att gälla även när fastigheten byter ägare. Notera att förrättningen kan tas upp som en stödberättigad kostnad. Lantmäteriet har samlad information om ledningsrätt för byanät på sin webbplats.

Gemensamhetsanläggning bildas vid en lantmäteriförrättning och är ännu ett sätt att få rätt till utrymme i mark för ledningar. Vid förrättningen anges hur anläggningen av byanätet ska genomföras, vilka fastigheter som ska ha del i den samt hur kostnaderna för anläggningens
genomförande och drift ska fördelas. En gemensamhetsanläggning förvaltas sedan vanligtvis av en samfällighetsförening.

4. Förslag till affärsmodell och organisering

I vilken regi nätet ska byggas, ägas och om eller hur en verksamhet ska bedrivas efter byggnation har betydelse för valet av lämplig form för samverkan såsom förening eller bolag.

Ideell förening – Ändamålet eller verksamheten är ideellt och medlemsantalet kan ökas eller minskas utan att ändra stadgarna. Medlemmen deltar i verksamheten men är inte personligt ansvarig för föreningens skulder. Föreningsformen är en juridisk person och kan användas under förstudiefasen, men är inte alltid så lämplig att använda för ett ägande och drift av anläggningen.

Enkelt bolag – Denna verksamhetsform lämpar sig bäst om byalaget inte ska äga nätet självt utan endast bekosta anläggningsarbetet. Detta kan då ske genom ett avtal mellan berörda fastighetsägare och innebär i korthet att de kommer överens om hur de ska fördela och betala kostnaden de åtagit sig att utföra för att få nätet på plats. Ett enkelt bolag är en överenskommelse mellan bolagsmännen eller parterna att utföra något tillsammans. Bolaget är inte en juridisk person. De som företräder bolaget binder endast sig själva till eventuella förpliktelser.

Ekonomisk förening – En ekonomisk förening främjar medlemmarnas ekonomiska intressen och medlemsantalet kan ökas eller minskas utan att stadgarna behöver ändras. Medlemmarna deltar i verksamheten genom en handel. Medlemmen är inte personligt ansvarig för föreningens skulder. En ekonomisk förening registreras hos Bolagsverket. Den ekonomiska föreningen är lämplig då föreningen ska äga och bedriva en handel med sina medlemmar. Exempel på sådan handel är att till medlemmarna upplåta rätten att nyttja nätet och tillhandahålla kommunikation och bredbandstjänster. Föreningen kan anlita underleverantör till att leverera tjänsterna.

Samfällighetsförening – Om byanätet genom förrättning hos Lantmäteriet registreras som en gemensamhetsanläggning förvaltas byanätet antingen genom delägarförvaltning (ingen föreningsbildning, alla medlemmar har veto) eller genom föreningsförvaltning (majoritetsbeslut). Samfällighetsförening är en vanlig förvaltningsform för de mindre vägarna i Sverige. Styrkan är att infrastrukturen knyts till en fastighet.

Aktiebolag – Att organisera byanätet som ett aktiebolag är möjligt men ganska ovanligt. Detta för att föreningsformerna är anpassade för ett obestämt antal medlemmar och har enklare att hantera inträden och utträden.

Flertalet byanät har hittills valt att organiseras som ekonomiska föreningar. Det är lämpligt att förstudien ger förslag på lämplig organisering och tar fram förslag på stadgar och andra dokument som krävs för en kommande förenings- eller bolagsbildning. Fiberhandboken innehåller beskrivningar och mallar för bildande av ekonomiska föreningar. Du hittar senaste versionen av Fiberhandboken med tillhörande mallar på vår samlingssida med mallar.

5. Tekniklösningar och ekonomiska kalkyler

Teknik

Bredband omges av en rad tekniska termer som det är bra att ha kännedom om. De viktigaste finns förklarade i It & Telekomföretagens skrift ”Begrepp och definitioner fiberbaserad infrastruktur

Föreningen bör känna till branschstandard. En kravspecifikation på hur näten ska byggas (anläggas, konstrueras och dokumenteras) för att uppfylla branschstandard finns i IT & Telekomföretagens skrift ”Minimikrav dokumentation för accessnät”.

Det finns även vedertagna branschrekommendationer från Svenska stadsnätsföreningen (SSNf) i deras skrift ”Förläggning av robusta nät” avseende konstruktion av robusta nät och noder.

Ekonomiska kalkyler

Ekonomiska kalkyler går att göra på olika sätt. Ett tips kan vara att börja med en investeringsbudget som beräknar hur stor investeringen är. Den totala kostnaden för att upprätta nätet. Samt med en plan på hur detta ska finansieras, som till exempel genom insatser från medlemmarna, lån och eventuella investeringsbidrag.

Därutöver kan det även vara lämpligt att göra en resultatbudget, det vill säga en beräkning på de intäkter och kostnader som uppstår över viss period. När verksamheten är igång så har affärsmodellen och avskrivningarna betydande effekter på resultatbudgeten.

För att ha extra koll på kassan kan det även vara lämpligt med en likviditetsbudget, där man från månad till månad gör en plan över hur betalningsflödet kommer att ske. När man bygger större anläggningar och har finansiering på olika sätt är det vanligt att utbetalningar och inbetalningar har ett ojämnt flöde.

En central del av den ekonomiska kalkylen för ett byanät är att de oftast baseras på en kombination av solidaritet- och självkostnadsprincip. Man räknar alltså ofta baklänges genom att först beräkna föreningens investering och kostnaderna och sedan fördela insatser och avgifter relativt lika mellan medlemmarna.

Ladda gärna ned ”Exempel – Ekonomisk kalkyl” samt ”Exempel – Jordbruksverkets budgetmall” som kan fungera som inspiration.

När arbetsgruppen sedan anser att förstudien är färdig och har en hyggligt god bild över förutsättningarna kan det vara lämpligt att kalla de tilltänkta medlemmarna till bildande av en organisation för genomförandet.

Tillbaka till ”Starta byanät”

Scroll to Top