Byanätsforums nyhetsbrev nr 3
Tema: "Utveckla föreningens verksamhet"
29 maj 2019

LEDARE.

Möjligheter till utveckling

Det finns nog lika många berättelser som bredbandsföreningar i landet och det är alltid lika spännande att höra om all drivkraft som finns. I detta nyhetsbrev har vi lagt fokus på bredbandsföreningar som hittat lösningar för att utveckla sina verksamheter. Här finns många möjligheter.  

Många av er har säkert hört jämförelsen mellan elföreningar och bredbandsföreningar. 
Elektriciteten gav nya möjligheter i dåtidens Sverige medan digitaliseringen idag gör detsamma. De elföreningar som med bygdens kraft och engagemang bildades då kan jämföras med de bredbandsföreningar som på samma sätt bildats under senare år. 
Runt år 1940 fanns det 4 000 elföreningar i landet. Efter hopslagningar och försäljningar finns ett tjugotal kvar och det är intressant att höra hur de lyckats. En av dessa är Götene elförening ekonomisk förening som vi berättar om som ett exempel där mycket går att ta med sig till en bredbandsförening. 

Byanätsforum får en del frågor från föreningar som funderar på framtiden och olika alternativa vägar att gå. En väg som skapar nya möjligheter är att flera bredbandsföreningar samarbetar genom att exempelvis bilda en paraplyförening eller går samman till en förening. Vi på Byanätsforum vill uppmuntra och stödja er i dessa och andra lösningar för utveckling. 
Hör gärna av er till oss om ni går i de tankarna så hjälper vi er vidare. 

Med vänlig hälsning
Anna Johansson
Projektledare Byanätsforum 
 

EXTRA INKOMST MED SVARTFIBER.


Allt fler bredbandsföreningar börjar intressera sig för att hyra ut svartfiber. Men det gäller att veta vad man ger sig in på innan pengarna kommer till föreningskassan.
– Ska man hyra ut svartfiber måste det ske med lönsamhet. Annars blir det på bekostnad av medlemmarna, säger Magnus Andersson från Byanätsforums kansli....


Läs hela artikeln 

UPPKOPPLAT - FORSHÄLLABYGDEN FIBER.

Eiwor Backelund Jacobsson, Forshällabygden Fiber. 
Att driva en fiberförening kan liknas vid att driva ett aktiebolag med några miljoner i investeringsbudget. Det krävs kompetens och kapacitet att leda, organisera, sköta ekonomin och engagera människor.

Forshällabygden fibers styrelsearbete leddes redan från början med en metod som skapar en kultur för engagemang och samarbete, Genuine Contact Program....


Läs hela artikeln 
Annica och Seved tillsammans med Tage Appelqvist från Vall-Hogrän-Mästerby & Träkumla Fiber.

BYGG VIDARE I GRANNBYN.


Ett sätt att utveckla föreningens verksamhet är att föreningen beslutar sig för att även bygga i grannbyn. På så sätt får man samtidigt ett bredare kundunderlag och med det blir det lättare att förhandla med tjänsteleverantörer.
– En förening blir bara starkare av att få fler medlemmar, säger Sören Åkerblom som är kassör i Vall-Hogrän-Mästerby & Träkumla Fiber.


Läs hela artikeln 

HALLÅ DÄR, FRIDA WESTERBERG!


Förra året riktades det mycket kritik i media mot flera operatörer, däribland er på IP-Only, för att kunder fick vänta oskäligt länge på sin leverans. Hur går det för er nu?

Först och främst kan jag verkligen förstå den frustration man som kund känner när man inte får sin fiber inom den tid man blivit lovad. Jag beklagar verkligen att det har blivit så för en del av våra kunder. Om det är något som gör mig sömnlös om nätterna så är det just vetskapen om att det finns kunder som hamnat i kläm som ett resultat av de förseningar som varit.  

Vi likt andra aktörer i branschen underskattade utmaningarna när vi gick från att bygga fiber i tätort till landsbygd. Med en utdragen tillståndshantering och en komplexitet som ingen kunde förutspå, stötte vi på utmaningar som ledde till förseningar i en del projekt runt om i landet. Utmaningarna fick oss att påbörja ett internt kvalitetsarbete under 2018 – ett arbete som bland annat har resulterat i en ny byggorganisation, en förbättrad och anpassad process för fiberutbyggnad i landsbygd samt en stor satsning på kundkommunikation.

Förbättringsarbetet genomsyrar hela IP-Only och trots att många och stora förbättringar har gjorts, är detta ett ständigt pågående arbete som vi kontinuerligt utvärderar och uppdaterar i takt med att fiberutrullningen fortlöper genom Sverige.  

I år har IP-Only kontinuerligt ökat byggtakten och installerat fiber till allt fler kunder, vilket pekar på att det nya omtaget har gett resultat. Vi är idag den enskilda fiberaktör som investerar mest i Sveriges landsbygd, så jag skulle säga att vi är på rätt väg. Jag är samtidigt ödmjuk inför faktumet att vi fortfarande kan bli ännu bättre. Vi är inne på en resa som jag och mina medarbetare är extremt dedikerade och motiverade att fullfölja – att säkerställa att hela Sverige ska kunna leva och ha tillgång till en snabb och robust fiberuppkoppling.  



Byanätsforum har även fått in förfrågningar från landsbygdsbor som menar att IP-Only och andra bolag låst upp vissa områden men dröjer med sin leverans. Samtidigt omöjliggör det för att föreningar istället kan bildas och bygga egna byanät. Hur ser ni på den utvecklingen?

På IP-Only har vi definitivt inte haft en medveten strategi att låsa in områden för att sedan kunna dra ut på tiden. Däremot är vi försenade i ett antal projekt och jag kan förstå att man som kund kan få bilden av att inget händer för att det inte sker något grävarbete. Då är det viktigt att komma ihåg att en stor del av ett fiberprojekts tid utgörs av projektering och tillståndsarbete, själva grävningen kommer först igång en bra bit in i projektet. Nästan samtliga av våra projekt har nu kommit igång i någon mån, även om vi såklart hade hoppats att vi hade kommit mycket längre.

Att samarbeta med fiberföreningar är dock något vi på IP-Only har mycket positiv erfarenhet av historiskt – inte minst genom företaget ByNet som vi förvärvade 2014. Uppstår det möjligheter till att hitta lösningar i ett område som möjliggör en snabbare fiberförläggning för hushållen är vi positiva till att vara en konstruktiv kraft i detta. Vi är övertygade om att samverkan är nyckeln till en framgångsrik fiberutbyggnad och vi vill gärna se ett ännu tätare samarbete lokalt och regionalt framöver.

 
Frida Westerberg, vd IP-Only
Foto: Hans Berggren

SOLENERGI GER KLIRR I FÖRENINGSKASSAN.


Ett byanät är beroende av en stabil elförsörjning och med det kommer även en kostnad till elbolagen. Men varför inte vända på kuttingen och själva börja producera el och istället få det till en inkomstkälla?
– Vi stöttade hembygdsföreningen så att de kunde placera solceller på hembygdsgårdens tak, säger Åke Jansson, ordförande för TKF Fiberförening...


Läs hela artikeln 

INTERNATIONELL UTBLICK.

Katalonien med sitt vackra och kuperade landskap bjuder på utmaningar för fiberbyggare.
Foto: Ilya Bogin, (CC BY 2.0)

DELNINGSEKONOMI SKAPAR FIBER I KATALONIEN.


Guifi.net är en satsning i spanska Katalonien för att samla landsbygdsbor och tillsammans med myndigheter bygga bredband på landsbygden där privata aktörer inte ser någon ekonomisk lönsamhet att bygga.
– Vi är en stiftelse som jobbar för att främja öppna bredbandsnät den sista milen. Byborna får sedan själva välja om de vill lägga ut arbetet på lokala entreprenörer eller göra det själva i kooperativ form, säger stiftelsens ordförande Ramon Roca...

Läs hela artikeln 
Eva Andersson från Bro har många års erfarenhet från utbildningsväsendet.
Foto: Chris Betcher (CC BY-SA 2.0)

UTBILDNING ÄR EVAS MELODI.


Eva Andersson från Bro på norra Gotland är ordförande för Bredband Bro ekonomisk förening och brinner för pedagogik och lärande. Hon ser många möjligheter nu när landsbygden digitaliseras allt mer och att bredbandsföreningarna har en viktig roll.
– Kunskap och digitalisering är vad jag jobbar med i mitt företag. En ekonomisk förening kan också jobba med de här frågorna och skapa aktivitet i bygden, säger Eva...


Läs hela artikeln 
Foto: Götene elförening

ELFÖRENINGEN SOM BEHÖLL ÄGANDET.


Det finns många paralleller som kan dras mellan hur Sverige elektrifierades på 20- och 30-talet och hur vi fått fiber till bygderna i dagens Sverige. Många elföreningar bildades då och engagerade stora delar av bygden men med tiden blev de färre på grund av sammanslagningar och uppköp.
– Vi ser det som en stor fördel att finnas lokalt och verka lokalt med ett gott samarbete med andra lokala fiberföreningar, säger Mats Mattsson, vd på Götene elförening ekonomisk förening...

Läs hela artikeln 

FRÅN FORSKARFRONTEN.

Forskaren Jonas Engström leder arbetet med RISE testbädd.

TESTBÄDD DIGITALISERAT JORDBRUK.


Uppkopplade åkrar, självkörande eldrivna jordbruksmaskiner och avancerade system för dataanalys ska bidra till ett fossilfritt, mer hållbart och lönsamt jordbruk. Forskningsinstitutet RISE leder arbetet med utvecklingen av en testbädd för ett digitaliserat jordbruk där tillgången till bredband på landsbygden är av yttersta vikt.

Jordbruket är den tredje största källan till utsläpp av växthusgaser i Sverige efter tung industri och inrikes transporter. Styrning av insatser och genom att elektrifiera och automatisera jordbruksmaskiner kan växthusgasutsläpp minskas kraftigt. I framtiden kan maskinerna dessutom drivas med gårdsproducerad energi. Med bättre beslutsstöd tack vare sensorer och system för databaserade analyser ökar jordbrukets hållbarhet och lönsamhet genom att bland annat använda vatten och insatsmedel smartare.

Syftet med testbädden är att skapa en arena för samarbete kring ny teknik för jordbruket. I testbädden ska grunden läggas för att ta fram beslutsstödsystem för jordbruket och testa hur nya autonoma och elektrifierade maskinsystem kan användas i jordbruket. Insamlade kvalitetssäkrade data för växtodlingen ska användas för att bygga datadrivna beslutsstöd.

Exempel på data som samlas in är markens innehåll av näringsämnen och fukt på olika djup, lokalt väder, växtstatus via sensorer på drönare och satelliter, samt driftsdata från alla maskiner och redskap som gör insatser på åkrarna. Utöver den data som genereras direkt på åkern samlas även data in från omkringliggande system som Jordbruksverkets stödsystem, odlings­rekommendationer för respektive gröda och prisinformation från Lantmännen. Allt kopplas till en molntjänst som kan hantera och analysera data för att sedan presentera resultatet av analyserna.

Till testbädden knyts kompetens från många discipliner både inom och utanför RISE. Forskare från både RISE och SLU inom jordbruk, precisionsodling, Internet of things, autonoma maskiner, elektrifiering, artificiell intelligens samt elektronik och sensorer är kopplade till testbädden. Även LRF är en av samarbetsparterna i testbädden.

Testbädden för digitaliserat jordbruk visar tydligt värdet av att knyta samman olika kompetenser och branschkunnande på det vis som skett inom RISE.

Mer information på RISE webbplats 
 
BYANÄTSFORUM

Byanätsforum är ett nätverk med bredbandsföreningar som driver byanät runt om i Sverige. Nätverket drivs av Hela Sverige ska leva, Coompanion och LRF.


Vill du ändra hur du får dessa meddelanden?
Du kan uppdatera dina instälningar eller avsluta dina prenumeration